Fådda blomster och gubbasnark

Bänken med fådda blomster vilka samtliga av någon anledning (?) går i rosa toner, fick igår kväll ett tillskott av rött minsann! 

Husets första julstjärna hamnade i min famn igår kväll efter avslutad föreläsning ”Kura skymning med Mickan” i Bälaryd.

Kvällen blev sen och vi var inte i säng förrän efter midnatt vilket skapar lite obalans i mig eftersom jag ju är kvällstrött och annars lägger mig rätt så tidigt. 

Men trots sen nattgång går det inte att sova om morgonen. Varken valpar eller andra djur hyser någon sympati för husbondsfolkets sena gonatttimme utan kräver sitt i arla morgonstund.

Förresten måste vi upp och hoppa ändå ty idag ska vi hasta iväg för att medverka på en Julmarknad i Vänhem i Korsberga. Vi får anlända med något decimerad bokskörd ty igår sålde Husfar rackans många årstidsböcker till sockenborna i Bälarydstrakten så här finns endast en enda höstbok kvar. Men det är ju trevliga bekymmer – tycker jag ;-)

Husfar ligger på köksgolvet och har tagit morgonkelstunden med valparna idag. De blir alldeles tossiga och de små svansarna viftar så fort, så fort och de buffar och snuffar ivrigt och kan inte komma tillräckligt nära. Att se detta kniper i hjärtat!!!

Men hörni! 

Jag måste också berätta om igår. Då hände en sak som fick mig att brista i glädjegråt över en fantastiskt gullig, medmänsklig och kärleksfull gest och gåva!

Så här skrev jag igår:

Har idag jobbat intensivt och koncentrerat uppe i skrivkammaren, hade föreläsning igårkväll och har en ny föreläsning ikväll i Bälaryds föreläsarförening vilket tarvat min uppmärksamhet idag.

Men för en stund sedan gick jag ned och fann ett paket liggande på bordet i köket!!!

- Va? Ett paket?

- Till mig?

- Å du har inget sagt???

Husfar, som satt pompöst tillbakalutad i en rottingfåtölj med tre, fyra sovande valpar i knät, log i mjugg, flinade gott och sa:

- Tänkte att nöen gång sa du la kömma ner ifrå den däringa skrivakammeren - å dä ä dä la sköj um du blir lite gla när du kömmer ner.

Det blev jag!

Kastar mig som en barnunge över paketet. Sliter upp det förväntasfullt, överraskad men rysligt nyfiken.

Får fram en lapp som avsändaren skrivit, rader som uppenbart har sitt ursprung i mitt självömkansvärda inlägg häromdagen då jag stupat i dyngan och sen satt inne och värmde mig vid 

vedspisen - bara för att upptäcka att det var hål på mina favvisraggsockar...

Den som sänt mig sockarna måtte ha läst detta och i någon mening känt någon form av sympati - ty i paketet låg inte mindre än TRE PAR UNDERBARA RAGGSOCKOR i ljuvliga färger.

Dessutom ett par TORGVANTAR som matchade ett raggsockspar!

Jag börjar gråta - jag blir såååå rörd! Så glad. Så känslosam.

Vilken gest! Vilken generositet! Vilken vänlighet!

Men guuuuuuuud hörni! Nu har alla valparna somnat – PÅ HUSFAR! Å det vete sjutton om inte gubben sover mä!

Allt gott till er alla – och några av er som läser kommer jag förhoppningsvis möta idag i Korsberga, tiden för marknaden är 13 – 17!

Skatskri och Valpgny – och lite gubbasnark…