torsdag 4 juni 2020

Morsdag - Pingstdag - Klandag

Vi hade en härlig dag vid Bodatorpet med kolbullebak, premiärdopp för en del, morsdagsfirande och umgänge hela klanen. Värdesätter dessa stunder mer och mer ju äldre jag blir. 

Längst ned ser du vad som gömmer sig i presenterna som Mor Mickan fick...




















Dessa ljuvliga muggar och den fina kannan som jag fick av Dotter med familj
kommer från https://www.farmhouselife.se/



Denna rustiga vackra skålen, som jag fick av Sonen med familj
kommer från Vendelas Keramik 

onsdag 3 juni 2020

Nattliga upplevelser


Att gå runt ute på gården mitt i juninatten är närmast magiskt. Man upplever allt så eteriskt. Naturen och omgivningen framstår som vore de besjälade. Mina sinnen absorberar tillvaron. Stunden. Tystnad råder. Dofter förfinas. En fantastisk känsla av total närvaro. Synen av månen mellan träden.

Det är förresten månen starka ljus som driver mig upp ur sömnen och får mig att gå ut i natten. Katterna skuttar, glatt överraskade, runt mig på min nattliga vandring här på gården. Hundarna lufsar omkring och luktar på allt och inget.

Jag är tacksam gentemot det goda livet som jag har förmånen att befinna mig i. Har så mycket att glädjas över. Att uppskatta. Värdesätta. Jag försöker göra det. Hoppas att även du kan göra det! Trots Corona, oro, ensamhet och förvirring över tidens ting och sakernas tillstånd.

Låt oss inte falla ned i uppgivenhetens djupa brunn. Låt oss istället lyfta och vidga blicken och se allt det vi faktiskt har omkring oss att glädjas över – istället för att se på allt det vi inte har. Och allt det vi inte får. Låt oss göra en så enkel sak som en promenad mitt i natten, verklig eller fiktiv, göra så att vi kan tanka in hopp, mod och tilltro till livet självt och till en framtid utan pandemirestriktioner.

Kärlek och Leenden till dig från mig!
Mickan  

onsdag 27 maj 2020

Tidig morgon

Hej alla!

Jag hoppas att ni alla har det så bra ni kan ha det i dessa tider och att ni är rädda om er!?

Idag steg jag upp strax efter kl 03. Det är då som fågelsångsarsenalen drar igång ute i den grönskande trädgården och kringliggande lövskogar och gärden.

Det liksom kluckar till i hjärtat av de våryra fåglarna som inte kan sjunga nog vackert och nog mycket.

Jag tog en liten runda med hundar och katter utomhus i ännu lite morgondåsig miljö där sjöröken svävade lite mystiskt ovan Lyckopölens spegelblanka och alldeles kav lugna vattenyta.

Stoppade mina raggsocksbeklädda (alldeles pur nya raggsockor, som vanligt hedersamt och galant stickade av klanens Bästemor Ingrid) fötter in i Husfars på tok för stora och tunga träskor. Men jag lyckades klampa runt ute i det daggtunga gräset ändå.

Igår eftermiddag, efter studierna vid datorn, gick jag ut och klippte jag gräs i flera timmar vilket renderade i ljuvliga dofter nu på morgonen (natten?)

Här inne har jag förberett Husfars frukost och matlåda. Har även gjort tre matlådor till Bästemor Ingrid. En med stuvad vitkål, potatis och delifalu, en med rotmos och långsamkokad rimmad lägg och en med långrökt vildsvinsskinka, potatis och kantarellsås. Tja, det får väl duga helt enkelt.

Har anmält mig till ännu en kurs nu på morgonen, en kurs om digitala föreläsningar, får se om jag har turen att komma med. Igår fick jag brev från Svenska Akademin att jag inte hade beviljats det arbetsstipendium jag sökt. Livet går upp och livet går ned.

Men jag mår bra och känner mig tacksam och lycklig över att må så här bra och att jag ibland kan göra en och annan insats för att glädje och berika någon annan. DET är livskvalitet det.

Med den här bilden av surapeln vid husgaveln som börjat tappa sin utsökt vackra blomblad som lägger sig som snöflingor på marken bland hundar och katter vill jag önska dig en värdig och vänlig onsdag. Le ofta mot dem du har omkring dig - och du kommer få härliga leenden i retur.

Kärlek till dig från mig.




onsdag 20 maj 2020

Besök från SVT


Jag skrev häromdagen i detta forum att det händer just nu mycket i mitt liv. Bredvidgång på ett kommunalt boende, antagning till och start av en sexveckors lång heltidsutbildning för region Jönköpings kulturella och kreativa näringar, som ju drabbats hårt av pandomin, i syfte att finna nya digitala uttrycksformer för det egna företagets verksamhet och alster.

En redaktör på SVT såg mitt inlägg, kontaktade mig och ville göra ett inslag om utbildningen och den uppstådda situationen. De var här på förmiddagen. SVTs reportrar Maria och Fredrik var trevliga och proffsiga.


Hör av mig med mer information under veckan med eventuell länk eller sändningstid om du är möjligen är lite intresserad att veta mer.

Nu är snart rasten över och jag får återgå till skärmen och utbildningen. Tacksam och glad!

Hoppas att du har det bra?! Ha en fortsatt trevligdag!

Hemmakontor i coronatid

Gomorrhår! Hoppas du har vaknat på rätt sida idag enna soliga majmorgon? Ute är det underbara dofter av nyslaget gräs och doftande hägg, sjungande våryra fåglar och apelträd i knopp som präglar min första lilla rastrunda av tant och hundar.

Som en liten del av den utbildning jag går om att Kulturella och Kreativa Näringar ska digitalisera våra verksamheter och finna nya sätt att kommersialisera vårt utbud eftersom alla fysiska framträdanden och föreläsningar mm är inställda pga pandemin, är att tänka på hemmakontoret. Att förbättra miljön i hemmakontoret eftersom man ju nu tillbringar mycket tid där.

Jag tog först bilder på skrivkammaren/kontoret uppepp där jag har ett stort rymligt ljust kontor/skrivkammare på övervåningen där jag ofta arbetar, speciellt med foton.





Men då denna utbildning kräver att man är bunden vid skärmen så många timmar har jag valt att göra köket till mitt hemmakontor.

Här kan jag lättare släppa ut och in katter och hundar. Smeka och uppmuntra dem när de tycker att jag är alldeles för tråkigt som sitter vid datorn så länge. Jag har nära till kylskåp och skafferi, till kaffebryggare och vattenkran.

Jag vinnlägger mig om att skapa mys omkring mig för att jag ska känna trygghet och harmoni för att prestera bättre och koncentrera mig bättre.

Vedspisens sprakande skänker inte bara hemtrevnad utan även skön värme. Köket har två fönster, ett åt öster och ett åt söder vilket gör att jag har god koll ut över gården, något som också gör mig lugn. Ser jag att hönsligan är på väg att komma för att speka och sprätta runt i mina land kan jag snabbt stänga av videon och göra en rusch ut och schasa ned tuppar och höns ned bak lagårn igen 😊.

Jag har fyra hjälpmedel i mitt hemmakontor.
1. Datorn vi kommunicerar i, den står högt på några rejäla trädgårdsböcker för att mildra exponeringen av mina dubbelhakor…
2. Ytterligare en laptop för sökningar och för att kunna besvara eventuellt akuta mejl eller förfrågningar.
3. Hederliga analoga hjälpmedel som penna och anteckningsblock
4. Mobilen där jag gör mina mentometeruppgifter.

Dessutom har jag alltid ett stort glas kallt vatten och ibland kaffe eller the. Jag har ett högt bord i köket så jag ömsom sitter och ömsom står när jag jobbar.

Detta fungerar bra för mig som hemmakontor. Mer än bra faktiskt...






söndag 17 maj 2020

Mycket som händer just nu


Det händer plötsligt många saker i mitt liv.

Dels gick jag i fredags för första gången ”bredvid” på ett kommunalt boende. I morgon ska jag dit igen, börjar klockan 16 och jobbar kväll.

I morgon börjar jag också en ny utbildning i en utbildningssatsning som Region Jönköping tagit initiativ till för oss som har eget företag inom kulturella och kreativa näringar och som drabbats hårt av coronapandemin eftersom i stort sett alla författarföreläsningar, föreställningar, konserter, utställningar har ställts in.

Utbildningen handlar om digital transformation och digitalisering av kulturella och konstnärliga uttryck behandlar följande områden:

• digitala innovationsprocesser
• digital kommunikation
• digitala kulturella uttryck
• entreprenörskap - affärsmodeller
• produktutveckling - projektledning

Det ska bli spännande att se hur detta, (och förhoppningsvis jag själv), kommer utvecklas under de kommande veckorna. Helt nytt koncept och arbetssätt för mig.

Känner mig väldigt tacksam att ha blivit utvald bland ett stort söktryck.

Och när jag stänger skärmen klockan 15 efter den första skoldagen ska jag rasta hundarna, klä om och ge mig iväg för att jobba kväll på det kommunala boendet. Även det känns spännande!

Jag hoppas du vill glädjas med mig...

fredag 15 maj 2020

En helt ny upplevelse


Oh en sådan vacker och välkomnande syn som mötte mig här hemma i vägskälet när jag nyss kom hem efter en för mig ovan men givande, arbetsdag på ett kommunalt boende där jag idag "gick bredvid" för att få mer insikt om arbetets göromål och ändamål.

Synen som mötte mig var ett helt gäng fina djur och söta kalvar från Änga Simmental som ömsom låg, ömsom stod och idisslade "nere i Annes" som man alltid sagt här på gårn om stugan i vägskälet.

När Corona kom blev jag först bara väldigt ångestfylld och ängslig och drog mig tillbaka (mer än vanligt :-)) Men så småningom tänkte jag om, kände plötsligt en insikt om att vi som känner oss starka och friska istället får borsta upp oss och ta ansvar och hjälpa till i allt det som händer kring oss och när vården går "på knäna". Så jag kontaktade kommunens bemanningsenhet och sa helt enkelt:

- Jag vill gärna hjälpa till, använd mig där ni tror att jag kan göra nytta.

Därför har jag nu några "gå-bredvid-dagar" på kommunala boenden inplanerade och idag var den första.

Fast nu ska jag emellertid, liksom Kronblom, vila lite middag ty jag har varit vaken sedan halvtvå i natt då Husfar Göran kom hem från sitt jobb varpå hundarna skällde så att jag vaknade. Sen kunde jag inte somna om, litet spänd och nervös inför detta nya som väntade mig denna morgon.

Nu, däremot, känner jag bara lugn och förnöjsamhet, tacksam över dagens gåvor. Över positiva möten med fina kollegor och goda samtal med några av de boende. Och, förstås, den vackra synen av djur i småländsk torparmiljö här hemma i vägskälet...



tisdag 12 maj 2020

SKITKUL PÅ LANDET!

Hahaha, jag bara MÅSTE dela en just upplevd liten anekdot med er.

En tankbil som sysslar med att tömma avloppsbrunnar stannade här på gården. Jag satt här vid mina datorer och såg en välbyggd man som först gick till vattenbrunnen men sen snabbt hastade vidare ned över lagårdsgatan och försvann ned mellan boden och lagårn.

Jag insåg att detta nog tarvade en insats från tant så jag gick ut. Sket i att ta på mig några dojor utan tassade ut på gårn i raggsockor.

Bara sekunder senare kom mannen pilandes tillbaka och rundade boaknuten i sin jakt på skitbrunnar. Vi möttes på mitt på den nylutade häradsvägen.

Jag sa:
- Söker du något?
- Ja, bajs!!!
Öh....
- Mitt bajs, frågade jag?
- Jag vet inte, sa han.
- För mitt har ni redan hämtat, bara för ett par veckor sedan.

Han sa adressen dit han skulle och jag visade vart gårn som han sökte var belägen. Jag reflekterade plötsligt över hur snygg bajshämtaren var, över hans stockholmsdialekt, hans glimrande öronhänge och fina supercharmiga leende.

Jag sa:
- Sån dialekt och så snygg och så ägna sitt liv åt att köra skit???

Han svarade rappt.

- Ja, men jag tjänar sktibra, och tillade därefter med plirande ögon;

- Och så får jag träffa skitsnygga kunder, sa han och blinkade flirtigt med ena ögat.

Hur salig blev inte jag...

Jag ringde upp ägaren till den aktuella bajsbrunnen som var målet för den snygge bajshämtarmannen.

Jag och bajshämtarmamnen trängde ihop oss vid min telefon på vilken jag slagit på högtarlarfunktionen medan husägaren i telefonen berättade för bajshämtarmannen var hanses bajsbrunn låg.

Placering förtäljdes och bajshämtarmannen och grannen var rörande överrens. Plötsligt insåg jag att den snygge bajshämtarmannen och jag inte höll tvåmetersavståndet och jag sa:

- Men gud, vi håller ju inte på restriktionerna!

- Äsch, sa han, så länge vi inte pussas så...

Jag reagerade impulsivt och utbrast:

- Mmmmm, fast det kunde jag nog annars ha tänkt mig.

Han sa:

- Jag mä.

- Vet du, jag kommer efter att Corona är över. Och då ska jag ha polerat upp min röda bajshämtarbil så att den blänker, sa den snygge bajsmannen och klappade på bajsbilens tank några gånger.

Alltså ibland är det jäkligt kul att bo på landet och värdesätta små, små saker och samtal...

torsdag 7 maj 2020

Majmorgon vid Lyckopöle


Dagen har bräckts efter en kylslagen natt. Frosten ligger vit ute på Stuvegärdet. Rök svävar trolskt ovan dammens vattenyta. Solen har letat sig fram ovan horisonten och kastar sina första strålar på både påsklilja, kabbeleka och pingstlilja som kringgärdar Lyckopölen.

Gården är aldrig så vacker som i den sköna Majmånaden då poppeln doftar, körsbärsträden blommar, aplarna står i knopp och Lyckopölen är full av vatten och härbärgerar både knipa och gräsand.

En ny dag ligger framför oss, låt oss ta tillvara på den på bästa sätt. Ta väl hand om dig själv – och andra om du kan och orkar. Önskar dig en jättefin Thors Dag! Gomorrhår

torsdag 23 april 2020

Sötnöten Ines

Åh, hon är bara sååååå söt, vårt yngsta barnbarn Ines.


I den här utstyrseln är fyra generationer involverade.

Koftan stickade Farmor Ingrid till Lowisa när hon var liten.

Jag och Göran gav den sedan till Lowisa som nu har den på Ines.

Alltså bär nu Farmor Ingrids yngsta barnbarnsbarn koftan som hon stickade till sitt första barnbarn 1987.

Kycklingar är spännande men också lite läskigt... 

Glimtar av vår vår!


Vårfjäderfä


Vårtussilago

Vårens första vitsippebukett

Bukett med stora sippor och pärlhyacint
Jordkällaren i vårskrud
Kattgubbe på Trästubbe
Citronfjäril

Vacker vårmorgon

Nya fågelholkar

Mini har tagit sig ett vårbad och därefter rullat sig i grus
Jag är uppe med kaffekorg till pojkarna som röjer "Nye Betesvallen"

Vacker pensé

Nunneört



Vårdans med omaka partner

Vovvarna letar boll


Mini ska bli vårfin

Enkel lunch i vårvädret
Katt på hett plåttak...