lördag 25 oktober 2014

SINNRIK FEST!!!

Gud! TIden rusar iväg!!! Redan om två dagar, alltså måndag den 27:e är det sista chansen att boka biljetter till det här fantastiskt sinnrika festen då JAG SLÄPPER MIN VINTERBOK - den fjärde och sista boken i feelgoodserien om en Frodig Husmor och alla hennes djur på en liten gård i Småland...

KOM SNÄLLA, KOM!!!!!!!!!!
Du har två dagar på dig att boka biljetter till denna ovanligt sinnrika kväll!!!!


För vad mer kan man begära än

NJUTBAR Mat ur Årstidernas skafferi
NJUTBAR Lyrik och Goda Bilder ur Årstidernas skeenden
NJUTBAR Gitallmusik ur Vivaldis Fyra Årstider


Jag är i full gång och förbereder mig för att bjuda just DIG på det bästa jag har ur mina årstidsböcker av berättelser och fotografier!

Här är maten som Klas Lindberg bjuder på: 

VÅR: Bakat primörägg med persiljeskott, ättika och rökt forellrom 

SOMMAR: Rimmad öring med krondill, blomkål och rågbröd 

HÖST: Långsamt bakade rotfrukter med hemvevad fläskkorv och picklade senapsfrö

VINTER: Ljus mandelcrème med ”frostnupna rönnbär”

Här kan du BOKA!

FEST FÖR ALLA SINNEN!!!


Åh, snälla, kom, det skulle vara såååå roligt och jag skulle bli så glad om du kommer!

Efteråt säljer vi förstås böckerna och jag vill inget hellre än att skriva några personliga rader i din bok. Dessutom blir du och de andra som kommer, de allra första att köpa Mickans Vintriga Virrigheter!!!



Detta blir en förlängning av min blogg NJUTBART BLÄDDER för detta event blir en NJUTBAR EFTERMIDDAG!!!

Jag hoppas så att vi ses där. Jag har aldrig gjort något sådant här förr och kommer kanske aldrig göra det igen så jag blir jätteglad om du sitter i publiken och skänker mig kraft och mod!

Kramar från en virrig och uppjagad lanttant. Det känns helt knäppt och konstigt att JAG, en vanlig gammel bonnatant från skogen, ska stå på den fina scenen i Sagabiografen i Landsbro och hålla i ord och bild för förväntansfulla gäster som smakar underbar Klas Lindbergs, Årets kock 2012, underbara spännande och för eventet skräddarsydda måltider och samtidigt får njuta av tre superskickliga gitarrvirtuoser som bjuder på valda delar ur Vivaldis fyra årstider...

Vet du - jag önskar baske mig att JAG satt i publiken och fick uppleva detta...

Och NJUTA :-)



fredag 24 oktober 2014

Fy sådan hästdramatik!

Alltså. Man ska inte knysta om att man är trött. Eller att man kanske egentligen hade behövt vila lite efter överhektiskt tempo, j-ligt smärtsam tandoperation, värkande käkinflammation och starka tabletter som slår ut både mage och sinne.

När jag skött djuren inne i fähuset och skulle bära ut hö till märrarna låg min älskade älskade gammelmärr utslagen. Hon har en gammal stelhet i korset sen en fölning för många år sedan så om hon hamnar i fel lutning eller i en sänka när hon lägger sig får hon inte under sig bakbenen tillräckligt för att ta sig upp.





Hon vet så väl att jag vill hjälpa henne, hon är ganska lugn och vi pratar mycket och jag förklarar vad jag försöker göra. Jag hämtade en mjuk tross i maskinhallen och virade tre varv runt det nedersta bakbenen, något varv nedan och något var ovan hasen. Och så räknar vi ned tillsammans och på ett två TRE så försöker jag välta över henne på andra hållet så att det stelnade benet kommer överst.

Men trots att vi samarbetade så orkade jag inte. Jag grät, snubblade i tuvorna och var arg och ledsen. Tiona suckande och stönade tungt när hon föll tillbaka.

Jag ringde till G som tack och lov var i Staden och lovade komma så fort han bara kunde. Sedan satte jag mig vid Tionas huvud och la det i knät och så pratade vi en stund. Hennes blick säger så mycket. Hon vädjade tillitsfullt och jag lovade lika tillitsfullt. ”Du vet att vi har klarat det här förr tillsammans” sa jag och smekte hennes stora huvud. ”Snart får vi mer hjälp gumman”.

Tiona låg alldeles stilla och 19:åriga märren Tionetta, Tionas förstfödda, stod alldeles intill och hon stod alldeles stilla och bara tittade på oss. Jag VET att hon visste att det var allvarligt och att hennes gamla mor kämpade.

Snart kom G som hade med sig ytterligare ett rep som vi slog om det understa frambenet och så gjorde vi om försöket tillsammans och till slut lyckades vi välta över henne på den andra sidan. Då fick hon ligga stilla så en stund och hämta andan och få igång blodcirkulationen i den del som legat pressat mot marken. När hon vilat en stund så tog hon ny sats och då kom hon upp!!!  

Och inom två minuter stod min älskade gammelmärr och käkade hösilage med dottera si¨,  som om inget hade hänt.


Jo, jag vet att det kanske kommer hända igen men jag är så tacksam för varje dag jag får leva tillsammans med mina fina fina hästar.

Å nån vila blev det inte – men så sitter en sleten tant här mä. Men tacksam…. Mycket tacksam!

FÖR JAG ÄLSKAR MINA HÄSTAR!!!


torsdag 23 oktober 2014

Tantens tand...

Tanden är bättre.
Tanten mä...

Kan man bli annat när man får en sådan här överraskande inbjudan?

Kram om dig och ett snett leende med en värkande svullen käke.

Men tanden är bättre.
Tanten mä...

onsdag 22 oktober 2014

Usch!!!

Det gick inte alls bra hos tandläkaren.

Faktiskt tvärtom.

Värsta tänkbara scenario.

Tanden var död och käken inflammerad.

Låg gråtande, skakande och närmast panikslagen i tandläkarstolen i en och en halvtimme innan de lyckades få bort tanden. Om än inte helt och hållet…

Sitter nu helt urlakad och matt med ett blödande hål, trots att det är ihopdraget med flera stygn, i käken där värken tilltar i takt med att bedövningen släpper.




Nu blir det en hästkur av antibiotika med inte mindre än sex penicillintabletter om dagen och sannolikt en del smärtstillande, åtminstone nu initialt.

Usch!!!

Jag är trött, ledsen och en smula chockad. Ett par sådana här skräcktimmar i stolen är oerhört traumatiska om man som jag är väldigt rädd för tandläkareingrepp…

Gessle han må gå och fiska men jag, jag går och vilar…

tisdag 21 oktober 2014

Tandagnissel är ett gissel

I flera dagar har jag haft tandvärk. Jag är hysteriskt rädd för tandläkaringrepp så jag värjer mig i det längsta.

Men nu finns nog ingen återvändo. Värken har tilltagit och jag kan inte bita ihop käkarna. Fast det är just det som är problemet - jag pressar ju käkarna så hårt om nätterna att det nog är det som ställt till det. Igen. Tandagnissel är ett gissel...



Så i morgon bitti ska jag sätta mig i tandläkarstolen på Vetlanda Folktandvård. Visserligen är personalen där otroligt snälla och varsamma eftersom de känner till min rädsla men ångesten inför ingrepp på och lagning av tänder går ändå inte över...

Visst är det synd om mig :-) ?

Trynpuss o Tandagnissel från mig o Johanna Nöffe