VETLANDAFEST

Idag, 27 maj, hittar ni mig precis vid Vetlanda Stadshus ingång.

Där är jag med alla mina böcker, vykort och en alldeles nygjord liten folder där ni kan få en första tjuvtitt i mina snart kommande barnböcker fyllda av riktigt härliga djurfotografier - DEN NYFIKNA KATTUNGEN och DEN VATTENRÄDDA ANKAN!

Just det ja - jag har ÄGG med mig också! Ägg från mina lyckliga och glada kringsprättande hönor! Först till kvarn...

Det är på landet det händer!

Det är på landet det händer!

Eftermiddagen skulle ägnas åt plantering men kom istället att bestå av ko-jakt och en räddningsinsats av en fågelunge. 

Idag släpptes betesdjur på granngården. De kom tydligen inte till ro för först ringer min goda vän Ann-Britt, som ju absolut inte bor här i trakten. Jag svarar och hon säger.

”Du, det står en ko i din trädgård.”

Öh. Okej.

”Och hur vet DU det???”

”Jo, jag skulle till bygdegården men körde fel och hamnade på din lagårdsgata…”

Därmed vidtog Ko-jakt nummer ett.

Allt gick bra. Den gamla sinekon återförenades med ungkvigorna på granngårdens betesvall.

Jag fortsatte planerandet.

Då kommer Ann-Britt åkandes hit för att fråga hur det gick med den förlupna kon. Sen satt vi en stund i skuggan och pratade. Trevligt!

Sen far Ann-Britt. Bara för att efter en halv minut komma tillbaka och ropa:

”Nu är hela ko-skocken på rymmen!”

Mycket riktigt. Hela högen gick på lagårdsbacken. Vi ringde bonden. Ann-Britt åkte.  

Ko-jakt nummer två vidtogs.

När alla djur åter var på rätt plats vid rätt tillfälle fortsatt jag att plantera. Det låter som det är mycket planterande men det var det inte, det handlar istället om att jag inte höll på mer än någon minut i taget.

Plötsligt hör vi ett himla liv.

Ser en skata vara uppe i stararnas mönne bon just under taket på Boa.

Skatan tar en unge och flyger iväg medan stararna, föräldrar, kusiner, mor och farföräldrar skriker alldeles vansinnigt.

Skatan blir stressad och tappar fågelungen varpå den skriker.

Varpå gårdens tio vuxna katter (det finns elva vuxna men den gamla kattan hör dåligt) fullkomligt rusar dit. En katt får bingo, klipper starungen som skriker hjärtskärande. Katten rusar genom trädgården, genom syrenhäcken, bakom hundgården och in här på terrassen med den skrikande ungen i munnen.

Nio katter följer i dess spår. Skatorna skränar. Stararna skriker.  

Husfar rusar fram, lyckas fånga katten. Bänder upp käften på katten och tar fågeln i handen.

Den ser hyfsat oskadd ut.

Hm. Vad göra?

Jag matar alla katterna med massor av mat.

Medan de äter hastar vi ut till lagårdsgatan. Både Husfar och jag är barfota. Han i bara kallsingar och t-shirt. Jag i långlinne.

Han hämtar stegen medan jag håller fågelungen. Husfar lutar stegen mot boaväggen, klättrar upp på stegen och upp till boet. Knackar och lyssnar. Jodå, det kvittrar och piper därinne.

Jag har ställt mig på nedersta steget för att ge tyngd i botten, rejäl tyngd i botten. Stadighet liksom.

Ett par bilar kommer förbi. De kör sakta. Och kör sedan ännu saktare. Säkert en underbar syn. En stor halvnaken tant står längst ned på en stege. En man i kalsonger står allra högst upp på stegen och tanten under tittar stint rätt upp i kalsongerna.

Ingen av oss vänder på huvudet åt det håll där bilarna är.

Husfar börjar klättra ned igen, jag räcker honom fågelungen försiktigt i kupad, nästan stängd hand. Han greppar det lilla livet och börjar klättra upp igen. Låter sedan ungen glida ur handen och ned i boet.

Sedan klättrar kalsongerna med Husfar i, ned igen. Bär undan stegen igen och går in i trädgården igen.

Jag öppnar en öl till Husfar och häller upp ett glas vitt till mig.

Sen skålar vi. Ler och säger:

"Det är på landet det händer!"

Nästrimmer

Nån som har en nästrimmer att låna ut till mitt ursöta lilla jordsvin - Johanna Nöffe?

Nåja, tryntrimmer om det ska vara noga.

Fniss....

Nu ä dä klippt!

Det straffar sig på olika vis att vara en från gården förlupen Lanttant.

En påtaglig sak var gårdens gräsytor!

De var inget annat än gräsliga!

Och gräsliga gräsytor är inget vidare!

Så jag har ägnat många timmar åt ansning av dessa gräsliga gräsytor sedan hemkomst från äventyr.

Nu börjar jag emellertid bli nöjd. Dagny och jag gick förnöjsamt runt och fotade gården ur olika perspektiv efter den tredje dagens ansning.

Bjuder här på några foton som inte bara visar ogräsliga gräsytor utan även en bedårande försommarkväll hemma i vårt enkla lilla Kärr - långt från vikingar, bergskedjor, stup, vattenfall, termalkällor och glaciärer.

Borta bra - men hemma bäst!

Å nu ä dä klippt!

Gräsliga Pussar
Eder Lanttant

Del 8 "Le Grand Finale!"

Del 8 "Le Grand Finale!"

Jag vaknade jättetidigt. Som vanligt. Smög upp medan Husfar njöt sin skönhetssömn vidare. Duschade och klädde mig tyst. Satte mig sedan vid datorn för att fortsätta jobba med text och bild.

Havet är lugnt, mycket lugnt men vinden orsakar ett litet vinande i ventilen/fönstret ut. Ett ljud som låter lite mysigt på något vis. Det ackompanjeras av Husfars snusningar. Känns tryggt. Varmt.

Hela veckan har varit en kamp mot klockan de stunder vi haft kontakt med master så att jag har kunnat nyttja internet. Igår var särskilt jobbigt då jag inte mindre än tre gånger förlorade flera timmars arbete med att ladda upp bilder gentemot bloggen, genom tapp av internet. Blev irriterad minst sagt. Och frustrerad.

Men för att undvika skilsmässa där och då, lade jag helt sonika ned jobbet.

”Nu ska även jag ta semester”, sa jag vid lunchtid, den sista dagen ombord på vårt äventyr i Vikingarnas spår. Jag gjorde så. Inget mer jobb för mig.  Istället hade vi en trevlig dag tillsammans, trots att den inte bjöd på några naturupplevelser.

Vi gick tillsammans ned till baren som vi nyligen hade upptäckt. Tog ett glas färöiskt öl. Jag satte mig i en soffa, en bit bort från de stora fönstren ty alla sittplatser där var upptagna. Plötsligt gick ett par iväg därifrån och vi såg vår chans att sitta framme vid fönstret där jag ju K U N D E få se på något värt att fotografera.

Men jag vet inte hur det gick till, för när jag skulle ta mig ut ur soffan så sköt jag iväg med benen så kraftfullt att jag på något underligt vis tappade balansen. Kanske var det den framtunga barmen och buken som fick mig på fall men hur som helst hamnade jag i en enda hög på golvet – men lyckades på något mirakulöst vis, balansera så i fallet att jag varken spillde ut ölen eller slog kameran hårt i backen.

Ja du milde vilken syn det måtte varit! Tur man kan sprida lite glädje, tänkte jag som en liten klen tröst mitt i det pinsamma…

I trevliga Naust Bar umgicks vi med våra nyfunna vänner, Bengt och Christina, Hanna och Jens Christian. Jag njöt en myntaspäckad Mojitodrink.

Jag var uppe en liten stund på bryggan och tog ett par foton av MS NORRÖNAs kapten, den färöiske Peter av Vollanum som så lydigt ställde upp och poserade framför min kamera.

Fredagskvällen bjöd Smyril Line och NORRÖNA på Le Grand Finale - Vikingabuffé.

Jag fick komma in lite tidigare så att jag kunde fotografera mat och upplägg innan gästerna började förse sig. Kul, häftigt, vackert, spännande och annorlunda.

Jättefint arrangerat med snygga uppläggningar och stora köttstycken av and, gris, får, gås, fågel, kalv som kockarna stod och skar upp efter gästernas önskan. Till detta fanns massor med annan mat, röror, sallader, ostar, bröd, potatis, fisk osv.

Borden var dukade med rejäla ölsejdlar, ”Vikingasejdlar” på vilka man ser både Islands och Färöarnas konturer. Dessa sejdlar fick man i gåva med en ölburk av sorten ”VIKING” istoppad i varje sejdel. Som ett minne av Vikingakryssningen – genialt drag tycker jag! Kul minne!

Och hela Vikingabuffén med de spännande uppläggningarna och den vackert klädda personalen, utgjorde ett fint, glatt, färgstarkt och positivt sista intryck av Husfars och mitt stora äventyr i Vikingarnas spår.

Vi kröp upp i kojen, bäddade med täcken och kuddar bakom oss och satte oss skavfötters. Slog högtidligt upp några droppar whisky i varsin mugg och satt där tillsammans i tystnad och samförstånd med blicken vänd ut mot havet.

Höjde våra glas och skålade för allt fantastiskt vi hade upplevt under vårt stora stora äventyr i Vikingarnas spår.

Vi skålande också för allt fantastiskt som väntar oss. Hemma. På gården. Med djuren. Naturen. Familjen. Vänner.

Vi skålande för nuet och för framtiden.

Vi skålade för Livet självt …

Och med det här stiliga certifikatet som intygar att jag följt exkursionen i Vikingarnas spår över den tuffa Nordatlanten, avslutar jag härmed mina skildringar i ord och bild från det här äventyret.

Tack för att ni följt med – och jag hoppas av hela mitt hjärta att ni haft i alla fall någon liten behållning av reportagen.

Och ni som eventuellt blir sugna på att göra något liknande, läs mer på SMYRIL LINE

Just den resan som Husfar och jag valde att göra heter VIKING CRUISE DE LUX men det finns fler varianter. 

Man kan även ta med egen bil ombord på MS NORRÖNA och göra egna utflykter för att utforska dessa fascinerade destinationer. 

Go for it!

Eder från gården förlupna lanttant, Mickan

Ps. Programmet som spelades in under vår resa heter MIGHTY SHIP och sänds på Discovery. Just det här programmet kommer troligen sändas i november. Jag lovar återkomma så fort jag vet mer. Ds. 

Fredagen var en segeldag där man var ombord i 36 timmar.
Alla fann på råd att njuta och slappna av. 

Mojito! Gott och fräscht!

Det finns även en bar på däck 8, The Sun Bar, där man kan köpa kaffe eller en öl

Bengt har färöskt öl i glaset! Förstås...

Jens Christian är läkare och har varit mest överallt i världen. En sådan rar man!

Man får garanterat nya vänner på en sådan här resa.
I bakgrunden spelas bingo! Fast det gjorde inte vi, Hehe 

MS NORRÖNAs kapten Petur av Vollanum uppe på bryggan

En jätterolig filmsekvens gjordes om och om igen, En av kyparna
bjöd på sig själv och sjön "Pizza Pizza" i samma pampiga slinga
som "Oh sole mio", medan han skrider fram mellan borden i
The Diner - ännu en av MS Norrönas restauranger. Där var vi
bara en gång så det var roligt att vi lyckades få vara med om detta. 

VIKINGABUFFÈ!!!!!!!

Fårhuvud - någon?

Folk trängdes förväntansfulla utanför dörrarna och väntade på att bli insläppta

De tyckte det var roligt när jag fotade genom dörren,,.