Antiklimax

Har hållit till uppe på vårt ränne i dagarna tre för att skapa en stor banderoll som idag lördag skulle sättas upp på en gammal hölada vid Nävesljöinfarten längs väg 127. (givetvis med ladans och markägarens tillstånd)

Mödosamt har jag krupit omkring på golvet och textat och ritat på den vita presenningen för att få en bra, tydlig och hyfsat snygg disposition. Ibland, när det värkte för mycket i knäna stod jag dubbelvikt och ritade så att allt blod rusade ned i huvudet och gjorde mig alldeles yr till slut.

Husfar kom upp någongång då och då. Han satte sig skrockande och flinande på den gamle Grållen och såg ut att vara rätt förnöjd över sin fru som stånkande asade sig runt på den fem meter långa och tre meter höga presenningen - lika smidig som ett kassaskåp.

Hur som helst, igår kväll gjorde jag vid det sista. Efter ännu en natts härdning, presenningen och färgerna alltså - inte jag och husfar - så var det dags i morse för den högtidliga stunden då den jättestora banderollen skulle sättas upp och bjuda in var och en till vår kommande Barn&Bokfest!

Presenning veks ihop och lastades i Caddyn tillsammans med stegar och verktyg lastades, sonen hämtades och så var ögonblicket inne!

ANTIKLIMAX!!!!!!!!!

När presenningen vecklades ut hade färgerna flagnat så pass mycket att vi insåg att vi inte kan använda den!

För att citera Husfar: "Det ser ju för jävlitt ut rent ut sagt".

Modstulna var det bara att packa in allt i bilen igen och köra hem.

Suck! Dubbelsuck.

Läropengar. Lärotid. Läroinsikt.

För hård färg på för glatt underlag antagligen.

Nåja. Jag får se om jag orkar göra en till. Annars får det helt sonika bero och jag får hoppas att folk ändå hittar ut till vår Familjefest i samband att mina barnböcker släpps...

Tankar om Tuppar

Efter att ha suttit och jobbat en stund kom morgonens allra första lilla solstrimma in genom fönstret och träffade rakt på tuppen i trä som står mitt på det stora bordet.

Jag börjar le och tänker på kyrketuppen framme vid Nävelsjö Kyrka som genom årtionden skickligt fångat såväl dagens första som dagens sista strålar. Som glänst och skimrat vackert men också en smula gåtfullt i sin upphöjda position som vore han en länk mellan Herrens boningar - på jorden och i himmelen.

Min tupp har visserligen också en liten upphöjd position men jag tror inte den har tagit på sig den stora uppgiften att vara en länk mellan herrens boningar. Men det räcker så gott med att han står här som mitt sällskap i tidiga arbetstimmar.

Att han fångar solens allra första solstrimma och på så vis berättar för mig att en ny dag har fötts. 

Kanske dags att sätta på lite kaffe, mata djuren och gå ut och ödmjukt ta emot den nya dagen.

Att vända upp mitt ansikte mot himmelen och kisa mot det starka ljuset och viska till Någon. Till Något.

- Tack för att jag fått vakna till ännu en ny dag - jag lovar att göra det bästa av den...

Ni glömmer väl inte?

Nu börjar nedräkningen inför vår Barn&Bokfest den 20 augusti. Bygdens folk, föreningar och företag är väldigt positiva vilket är oerhört roligt! Det känns som hela bygden ställer upp och rustar till fest med barnen som de viktigaste gästerna. 

Vi är verkligen jätteglada för det här intresset!

Vi är många som på olika vis försöker marknadsföra det här eventet, vi har åkt runt i postlådor och kört runt till städer och samhällen omkring oss där vi affischerat.   

Under sommaren har haft ett par träffar i bygdegården då vi planerar och drar upp lite ramar för hur vi på bästa sätt ska klara av att förbereda och genomföra den här dagen. 

Om en vecka har vi en ny träff. 

Men nu vill jag bara lägga i en liten påminnelse så du inte glömmer den här dagen - för visst kommer du väl? 

KRAM o VÄLKOMMEN

önskar 

Mickan, Göran och hela Nävelsjöbygden