tisdag 31 december 2013

TACK för att jag lever!


Om några timmar då året 2013 klingar ut och övergår i det nya året 2014 blir jag samtidigt 23 år. Och jag har bott här hos Husbondsfolket och kära Matmor sedan jag var några månader gammal. Mitt allra första föl, Tionetta, föddes här på gården när jag var fyra år och hon fyller alltså 19 år inatt. Vi två lever här som tvillingar och i stark symbios med vår Matmor.

Men vet ni, jag höll på att inte få bli 23 år. Igår hände något som gjorde att jag inte trodde jag skulle få leva längre.

Men tack vare massa ofantligt snälla och djurälskande människor, eller bokstavligen, män i skor, lever jag!!!

Nu vill jag från djupet av mitt hjärta, och från djupet av Matmor Mickans hjärta, tacka er ALLA som arbetade så med att få upp mig på benen då jag hamnat så tokigt i boxen att jag inte kunde komma upp.

Tack Husfar - den bästaste av Smålands alla husfäder!

Tack BästeLudwig - gårdens enfödde son som kramat många av mina föl!

Tack BästeBror Mats - som alltid alltid ställer upp för oss och Husbondsfolket!!!!!

Å så ett JÄTTETACK till alla snälla männen med varma händer från VETLANDA RÄDDNINGSTJÄNST som till slut hjälpte mig att komma upp.

Och Du Matmor Mickan - nu behöver du inte gråta och vara förtvivlad längre! Du behöver inte heller ha dåligt samvete för att du "svek" mig igår för att du helt enkelt var piskad att åka till redaktionen Långtbortistan, jag vet att du led men jag visste att du var med mig i dina tankar... Jag tänkte faktiskt lite på dig också och förstod att du hade en tuff dag där uppe med att både hålla masken och samtidigt producera och göra allt det du måste göra...

Men nu mår jag ganska bra och jag finns kvar hos dig och hoppas få gnägga dig Godmorgon och Godnatt många många gånger till.

Och igen - tack alla ni pojkar för all hjälp ni gav mig och Husbondsfolket här igår.

Tack för att jag lever -  Tack för att jag inatt vid tolvslaget får fylla 23 år...

Gott Nytt År...

Hälsar Husmors Gammelmärr,

TIONA



2 kommentarer:

  1. jag gläds med dig mickan att allt gick väl till slut <3 vilken tur <3 åh vad skönt <3 djuren blir ju oss så nära.. varm kram

    SvaraRadera
  2. Ja, usch, det var en pärs Anna! Men hon har inte vågat lägga sig ned sedan händelsen... Visst är djuren oss nära. Kärlek!!!!
    Puss Anna!

    SvaraRadera