onsdag 29 oktober 2014

BENGT ÄR KOMMEN!!!!!!!

Så roligt! Så viktigt! Så omtänksamt! Så vackert! Så tryggt! Så mysigt!

BENGT ÄR KOMMEN!  

Postbilen kom igår, stannade utanför och tutade en smula otåligt. 
Lika otåligt blängde jag ut, trodde det i vanlig ordning att det var en bilist som var toksur på Gåzart som börjat leka trafikpolis här på gårn - han gör heller ingen skillnad på en liten Fiat eller en 24 meters timmerbil kan jag avslöja... 

Men det var inte någon av Gåzart stannad bilist utan det var den gula Postbilen. Ut flyger jag (nåja, stapplar) då jag anade att han skulle komma bringandes med något roligt. 

Mycket riktigt - ett stort PAKET!!!! 



Jag blev glad som ett barn - jag fullkomligt Ä L S K A R ju paket, och gav Postmannen en hastig kram innan jag dansade (hmpf) in igen. 

Men sedan lät jag paketet stå bara länge och bara mogna. 
Jag sniffade på det. Kattan sniffade på det. 
Jag kände på det. Kattan kände på det. 
Jag bet lite i kanten. Kattan bet lite i kanten. 
Jag drog lite i snöret. Kattan drog lite i snöret.

Till slut löste kattan det hela genom att bli så sur på mig att hon räckte ut tungan åt mig och sa.

- Men öppna nu då tant!!! 






  

Vi öppnade med gemensamma krafter, Kattan och jag. 

Och vem låg i paketet om inte fine fine fine GÅRDSTOMTEN BENGT. 

Varsamt plockade jag upp honom och buffade honom lite i ändan (ty det har hans Trollmor Anne-Marie Palm berättat att så vill Bengt ha det) och tog honom i famn. Smekte hans låååång fina grå skägg och sade högtidligt: 

- Välkommen hit till oss i Kärr Bengt! 

Han är bara sååååååå fin! Trollmor - du har ett hjärta av guld. 



Kreativa härliga Trollmor Anne-marie Palm från Hindås som jag aldrig någonsin träffat, skrev ett brev till mig efter att hon hört talas om de fula otäcka och elaka breven som sänts till mig. 

- Nä! Vet hut! Sådant här ska du inte behöva ta, skrev hon. 

- Ge mig din adress ska jag sända dig en liten grå som får vaka över dig hemma på gårn din! Och gud nåde den som sedan försöker vara elak mot gårdsmor när han flyttat in hos dig, skrev Anne-marie Palm. 

Jag visste inte om hon menade allvar men det gjorde hon uppenbarligen. 

För se vilken UNDERBAR liten grå som flyttat in till mig. Jag är baske mig kär!!! Jag som aldrig trodde det skulle finnas plats för ännu en man i mitt liv... 

Anne-marie Palm! Om du nånsin börjar grubbla över goda saker du gjort i ditt liv och över människor som du skänkt kärlek omsorg och glädje - ja, då kan du tänka på mig och på den lycka du bringade in i en småländsk stuga när husmor på gårn i fråga fick en egen liten grå skyddande Gårdstomte! 

TACK FINA DU!!! 

Måste bara berätta att Husfar mest tittade lite frågande, kanske rent av litet avvaktande, på mig när han såg min stora oförställda glädje och förtjusta rop när jag fick Bengt. Och när jag gick och lade mig tog jag med mig Bengt upp och satte honom nära mig på byrån så att han fanns i min närhet hela natten. 


Jag hann nästan somna innan Husfar kom upp i sovkammaren, och husfar trodde förståss att jag sov, när jag hörde hur han gick fram till byrån, tog tag i sladden till lampan och var först tyst. Sen sa han tyst för sig själv, lite bortkommet... eller kanske prövande.

- Öh... Ja... Jaha, ja gonatt då Bengt. 

Jag fnissade tyst under täcket och blev alldeles varm i hjärtat!!! 

Tror ni att Husmor somnade med ett gott leende i fejset? 

Jajemänsan, det var det! 

Anne-marie Palm i Hindås - Aj Låvv Hjo! 


måndag 27 oktober 2014

Fina brev o trista brev...

Fina rara mail, sms, brev och hälsningar fortsätter komma in med underbart omtänksamma kärleksfulla rader som gör mitt hjärta varmt och mitt sinne mjukt. Jag är sååååååååå oerhört tacksam för er alla! Ni betyder sååå mycket för mig! Tro mig!

Men trots kärlek och visad omtänksamhet så fortsätter min inflammerade käke att värka. Och jag är fortsatt trött, suck, men snart har jag ätit färdigt hela kuren, bara ett par dagar till så kanske jag piggnar till igen.

Nåväl, jag har ändå jobbat hela helgen, från morgon till kväll men i söndags morse unnade jag mig en promenad i skogen med tre hundar och två katter. Det var underbart! Så skönt och energigivande att jag orkade öppna det här brevet...


I say no more...