Husfar tog djuren på morgonen och den sötingen körde upp bilen till huset. En så fin liten gest som kramade mitt hjärta en aning.
Vid sextiden hade vi båda lämnat gården och åkt åt varsitt håll.Ty igår arbetade jag i Resindentstaden Långtbortistan. Det var första gången på elva månader jag var där och jobbade. Ja, första gången på nästa ett år som jag förlade en arbetsdag någon annanstans än hemma.
Var faktiskt lite nervös över hur det skulle gå. Pulsen var hög när jag körde upp mot Långtbortidsta. Väglaget uselt och långa köer och en stunds stillastående för en lastbil på tvären. Men det gick bra.
Och på jobbet var det också bra. Jag hade passat på att ta med mig farmors julkex och pepparkakor för att göra tabberas på dessa.
Det hann nästan bli mörkt innan jag var hemkommen.
Gick omedelbart upp och bytte kläder och fick på mig raggsockar igen och kunde pusta ut. Det betyder trygghet, värme och lugn på något sätt när plattfötterna är iklädda dessa.
Husfar var ute och gick med djuren i skymningen och överraskade mig med att komma in så att Mimmi fick hälsa på matmor.
Vet inte vem som var gladast, jag eller Mimmi...