onsdag 27 september 2017

Farfars viloplats





En särdeles vacker afton, den allra sista måndagen i september månad, samlades vi framme på vackra och rofyllda Nävelsjö kyrkogård för att hedra årsdagen av farfars 90.e födelsedag som han själv inte orkade uppleva utan somnade in för några månader sedan i den eviga vilan.



Det kändes så fint att se att stenen
nu äntligen blivit verklig utifrån den skiss som legat här i mitt kök i flera månader.

Så vackert. Värdigt. Stämningsfullt att vistas en stund vid klanens åldermans sten.




Om bara ett par dagar ska vi träffas vid Nävelsjö kyrka igen, hela klanen. Då för att fira dopet av klanens yngsta medlem, lilla Ninni Svea Linnéa Thor.



Det blir säkerligen också vackert, värdigt och stämningsfullt.

Omfamning,
Mickan


måndag 25 september 2017

Farfar 90 år



Idag skulle klanens ålderman, allas vår älskade lilla farfar Alvar, fyllt 90 år. Men för några månader sedan somnade han in. 

Om en stund ska vi allesammans träffas vid hans grav, lägga ned varsin blomma, minnas, kramas och sedan åker vi gemensamt hem till Farmor för att prata och vara tillsammans. 

EN ODALMAN HAR KOMMIT HEM 

Minns gärna men sörj inte
en odalman har kommit hem

Han är inte ovan molnen eller i nåt himmelskt palats
utan är där han hör hemma
strövar nu så fri, så lätt
likt en sorglös barfotagosse
dansande fram på Bergaträans strån 
letar solkatter i Gubbalyckans dike
invid Fällevägens renar in i Bläsens hage
vandrar upp bland Ängens alar
och gårdens månghundraåriga ek
som sett odalmännen komma och gå

Pilar upp till Lövängens dungar
bort mot Betesvallens bok och björk
doppar tårna i Källans kalla vatten
strävar upp på Kullens bergsplatå
vänder sedan hem igen
dansar barfota, sorglös och lycklig
längs Norragärdets solbeströdda väg

Minns gärna men sörj inte
en odalman har kommit hem