Aldrig aldrig aldrig trodde jag väl att jag skulle sitta på Rosenbergs veranda här i Kärr och dricka kaffe med supersnälla Anneli. Aldrig!
Och aldrig kunde jag föreställa mig att jag skulle se stugan Fredsberg, under Rullaberg, utvecklas och bli tipp topp modern inuti och att jag och Göran skulle sitta där och ta ett glas tillsammans med jättetrevliga Mette som bor där.
Det stämmer det där man brukar säga: "Man ska aldrig säga aldrig..."
När vi satt på verandan hos Anneli och fikade kom min tvillingbror Mats förbi och satt på trappen och fikade med oss tre grannfruar. Det var så himla trevligt i solskenet!
Mats kontrade och bjöd oss på Afternoon Tea i sin underbara sjöbod invid Tjurken. På vägen dit hämtade vi Mette och hennes Sture som fick hoppa upp i kärran bak fyrhjulingen intill mig. Jag berättade lite om ställena vi åkte förbi.
Så körde Husfar gamla vägar som vi trodde Mette kunde gilla att promenera och känna till. Vi hörde över Solhem, Hagsjö, över Sjölanden där vi stannade invid en gammal odlarlada. Där tog Husfar fram kartan på sin telefon och visade Mette var hennes utmark som hör till hennes Fredsberg, finns.
Sedan åkte vi till Bjurvik och Lugnet där Mats bor. Anneli anslöt med sin bil och därefter hade vi ett par härliga timmar i en soldränkt sjöbod. Anneli, som har problem med lungorna satt halvägs utomhus och vi andra spred ut oss på Coronaavstånd.
Tänk vad mycket mysigt man kan få uppleva med lite grannumgänge!