lördag 3 maj 2014

Floden Ills broar...

Här sitter jag fortfarande bak mörkläggningsgardinen och gör vid de sista punkterna inför min föreläsning och workshops som jag ska hålla i ett EU-sammanhang i Strassbourg på tisdag.

Detta innebär, ve o fasa, att jag måste lämna gården i morgon. Och inte bara det. Jag måste lämna både byn, socknen, häradet, kommunen, länet, landet, skandinavien och norden... Hua!  

Så kanske gör ni bäst i att hålla både tummar och tår så att just den här förvirrade lanttanten inte förirrar sig in i obskyra kvarter och laglösa gränder när hon vimsar omkring i Stora Staden. 

O håll en och annan klöv så hon inte ramlar i vattnet nånstans i floden Ill då hon snubblar fram över dess broar på sin långa promenadväg bort till place Saint-Etienne. 

Det lär bli Vårliga Vådligheter i Strassbourg med andra ord...



Ja du milde. Vi får hoppas på både skyddsänglar och Guds försyn...

Annars blir det ju för bövelen ingen medalj nästa vecka! 

Här kan du förresten läsa Smålands-Tidningens reportage som just nu toppar sajterna:  Mickans Medalj

Grisgrym Trynpuss!

En Vanlig Vårkväll


Musöron och Koögon
Påskliljor och Lyckopölar 
Grisskit och Dyngbaggar
Vårsolar och Kabbelekor
Myggflockar och Fästingbett
Lilldrängsrop och Hunnaskall
Rosévin och Förvetna

En helt vanlig vårkväll på Gården alltså... 

Liten drömmer Stort

Liten gosse när stora drömmar om stora maskiner i ett litet företag...


Fika snart?


Är det fika i stugan ännu? Vi börjar bli hungriga...

onsdag 30 april 2014

Militär Medalj!?!


Livet är allt bra förunderligt!!! Å jag är glad som ett barn. Trots att jag sitter här bak mörkläggningsgardinen och staplar bokstäver och ord på varann om och om igen till mer eller mindre begripliga meningar och formuleringar…

Du milde! Jag ska föräras en militär medalj! JAG???

Som första journalist någonsin ska jag tilldelas Hemvärnets Bronsmedalj!

Så här skriver Hemvärnet i sin pressinbjudan; "Den 8 maj kommer personal ur 33. hemvärnsbataljon tilldelas medaljer för prestationer som görs utöver ordinarie uppgifter. En av dem är Mickan Thor som tilldelas medalj för de artiklar hon författade under förra årets krigsförbandsövning. En av få civila som tilldelats medaljen".

Och jag kommenterar så här:

"Oj, ja det var verkligen en stor överraskning, totalt otippat och oväntat. Men det känns fantastiskt roligt att få en sådan här jättefin och hedrande bekräftelse på min journalistik och bildsättning. Och med tanke på att artikelserien var min egen idé och som jag dessutom fick slåss för innan jag fick tidningsledningen med mig, så känns den här utmärkelsen alldeles speciell för mig, säger Mickan Thor som för en kort tid sedan lämnade uppdraget som ekonomireporter för att helt satsa på sin författarkarriär som succéstartat med inte mindre än fyra böcker under 2014."

Jaha, nu undrar ni kanske vad det är för artiklar vi pratar om. Jo, det var i höstas som jag var "embedded" reporter under Norra Smålands Bataljons stora krigsförbandsövning, KFÖ 2013 och därefter skrev ett flertal artiklar, bildsatta med mina egna fotografier, där jag skildrade hemvärnssoldatens roll och verksamhet ur dels ett ekonomiskt perspektiv och dels ur ett arbetsmarknadsperspektiv.

Reportageserien publicerades både analogt och digitalt länets dagspresstidningar samt i flera tidningar i Västra Götaland. Tydligen har man uppmärksammat detta rejält, jag vet att serien har visats på Försvarshögkvarteret och jag intervjuade både Rikshemvärnschefen och Försvarsministern men ändå... Inte trodde jag att den serien skulle resultera i någon medalj. Jag visste inte ens att man som journalist kunde belönas. Men så är jag också den första journalisten någonsin som tilldelas en medalj...


Ja du milde. Ni må tro att jag blev överrumplad och glodde länge på brevet som häromdagen damp ned i lådan med en inbjudan till Rådsmöte och middag i samband med att jag "med stor vördnad från Hemvärnet ska tilldelas Bronsmedaljen..."

Nu är jag så glad att jag öppnar min frodiga famn och kramar er alla mot min frodiga barm…

Påskharar o Påskgrisar




För ett par veckor sedan kom en hare löpande med budet att Påsken var här. Självaste Påskharen alltså! 


Lilldrängen slängde allt han hade för händer och rusade ut i bara strumpefötterna för att se vad Påskharen hade med sig. Och si - hittade han inte ett lila ägg till slut! Dess innehåll delade han generöst med sig av!


Men det var bara en Påsknisse förklarade Husfar för den Riktiga Påskharen är två meter hög och han hade varit med han också fast han stod uppe i vägskälet och skickade istället ut sin Påskanisse till byns alla barn som varit snälla.

Men det stora Påskaharen hade i gengäld råkat trampa ihjäl en kräfta uppe i vägskälet. Både Lilldrängen och Husgfar såg den krossade kräftan i hjulspåren uppe i vägskälen och då förklarade (pedagogiska???) Husfar att det var den stora Påskharen som trampat ihjäl en kräfta.

Detta gav upphov till ganska många resonemang och frågeställningar under påskhelgen för stackars Lilldräng som inte riktigt kunde greppa de olika förehavanden som skett med både Påskhare och Påsknisse, godisägg och döda kräftor.

Men säg vem som förstår det - den fabulerande Husfar måtte vara helt ensam om det...

Sen packade vi mjölkakrukan full med ved och dynor, korv och dryck, filtar och tändstickor och drog till skogs.

Farfar och Farmor anslöt också. Några av de yngre lade sig i lä bak grillkullen för att sola medan ett gäng trampade upp på kullen och tände eld i brasan så det kunde bli grill så småningom.

Johanna var nog hungrigast...











måndag 28 april 2014

Denna vånda...


Hu. Tant har ont i magen.

Hon har suttit inne bak rullgardinen hela den här vädermässigt helt underbara dagen för att förbereda kvällens föreläsning.

Det är därför hon har ont i magen.

Hon måste både lämna gården, besöka Människornas Värld och dessutom förväntas stå i centrum och kunna "hålla i at" en sisådär fyrtiofem minuter.

Gulp.

Jag vänjer mig aldrig.

Men det som håller mig vid mod är tre saker: Vädret är gudomligt, körsbärsblommorna har slagit ut och - Smålandsbygdens Tidnings chefsredaktör Åza Esping har publicerat en UNDERBAR bokrecension!!!

Så mycket fina saker kan nästan, men bara nästan, väga över obehaget att åka från gården och hålla föreläsning ute i MV...

Håll tummarna för nervösa mig - nu far jag!

Kvällskram

Här är recensionstexten:

Nyligen presenterades den första av Mickan Thors fyra årstidsböcker, där hon i text och bild skildrar livet på landet. 

Mickan Thor bor på en liten gård i Nävelsjö utanför Vetlanda tillsammans med sin man. Hon är journalist, författare, konstnär, fotograf samt bondmora, eller Husmor som hon kallar sig själv i böckerna.

Mickan lämnade jobbet på den stora tidningen och beslutade sig för att under en tid ägna sig åt skrivandet och fotograferandet. Det har bland annat resulterat i fyra böcker, som ges ut på Isabergs förlag. 

I den första boken ”Mickans vårliga vådligheter” får vi följa med Mickan en vår på gården. Vi får ta del av små, men för Mickan stora händelser, som när tranorna kommer till byn, ett möte med ekorren, grälen i hönsgården och sorgen när den trinda paddan ligger överkörd på vägen.

Mickan slår upp portarna för läsarna och låter oss få en inblick i hennes liv, så nära djuren och naturen. Att hon bjuder på sig själv och liksom självklart avslöjar sina tillkortakommanden och brister, är en frikostig knorr som gör boken till något extra. Att man även får lära känna Husfar lite grand och hans ibland motspänstiga inlägg, är en del av bokens salt.

Det är inte ofta jag skrattar när jag läser en bok, men författaren får till det så bra med så roliga kommentarer och slutrepliker, att man inte kan låta bli. Men det är inte bara lättsamt kåserande, utan ibland även djupt, underfundigt, klokt och rörande.

Mickan Thors egna fotografier är alldeles utsökta och man kan bläddra i boken bara för bildernas skull. Men, boken ska förstås läsas och det är ingen svår uppgift. Det som är svårt är att lägga den ifrån sig. Man vill bara läsa en text till, och så en till, och en till… 

Vips är boken slut och vi längtar redan efter att få kasta oss över ”Somriga sammelsurier”, ”Höstliga hiskeligheter” och ”Vintriga virrigheter”. 

Sammelsurierna släpps i juni.    


Åza Esping
Chefredaktör Smålandsbygdens Tidning 

Vårens allra första körsbärsblommor såg jag i morse här på Gården!!! 





 

Geteutskrattad

Jag har inget emot att göra en eller annan tavla.
Inte heller har jag svårt för att bjuda på mig själv.
Och jag har absolut inte svårt att bjuda på ett och annat skratt.

Men när till och med getterna skrattar så de kiknar och nästan ramlar omkull av skrattkonvulsioner när de i morse såg mig snubbla på trädgårdsslangen som låg ute på dyngan varvid jag föll platt rätt ner i skiten som en tungt buklandad Gåskarl, nja, då hade i alla fall JAG lätt att hålla mig för skratt...



Men de tyckte visst att det var GETEKUL!

söndag 27 april 2014

På återbesök i MV...

Nu ni!

Nu har jag samlat mig i flera dagar!

Idag ska jag återigen besöka Människornas Värld. 
Här av mig och djuren benämt: MV

Jag ska till och med på återbesök i självaste Långtbortistan!!! 

Idag åker jag till några gröna sköna bönor som är på Förbundsstämma i Jönköping.
Där ska jag leka Russlare. Nasare. Försäljerska. Knalle. Whatever...

Nu har jag skrivit ut skyltar, affischer, fixat växelpengar, plockat fram duk, böcker, vykort, kartonger och block och pennor o allsköns bröte!

Jönköping - here I come. 

Så du som bor i trakterna krig Långbortistan kan passa på att komma till Högskolan för media och kommunikation idag - där står en glad och välnärd lanttant och ska leka Russlare. Nasare. Försäljerska. Knalle.Whatever...