torsdag 23 april 2020

Sötnöten Ines

Åh, hon är bara sååååå söt, vårt yngsta barnbarn Ines.


I den här utstyrseln är fyra generationer involverade.

Koftan stickade Farmor Ingrid till Lowisa när hon var liten.

Jag och Göran gav den sedan till Lowisa som nu har den på Ines.

Alltså bär nu Farmor Ingrids yngsta barnbarnsbarn koftan som hon stickade till sitt första barnbarn 1987.

Kycklingar är spännande men också lite läskigt... 

Glimtar av vår vår!


Vårfjäderfä


Vårtussilago

Vårens första vitsippebukett

Bukett med stora sippor och pärlhyacint
Jordkällaren i vårskrud
Kattgubbe på Trästubbe
Citronfjäril

Vacker vårmorgon

Nya fågelholkar

Mini har tagit sig ett vårbad och därefter rullat sig i grus
Jag är uppe med kaffekorg till pojkarna som röjer "Nye Betesvallen"

Vacker pensé

Nunneört



Vårdans med omaka partner

Vovvarna letar boll


Mini ska bli vårfin

Enkel lunch i vårvädret
Katt på hett plåttak...



Orostider...


Vi lever i en märklig tid i och med Coronaviruset och många äldre hålls isolerade på äldreboende eller i sina hem. Jag försöker göra små gärningar för att försöka sprida lite glädje så gott jag kan. 
Bland annat signerade och paketerade jag bokpaket med mina fyra årstidsböcker i vilka jag stoppaade jag i några av mina gladaste vykort. Dessa åkte jag med till Vetlanda och skänkte till kommunens elva äldreboenden. Jag hoppas att i alla all någon blir glad av att botanisera i böckerna som är fyllda av foton på djur och natur och småländsk landsbygd. 



En annan sak jag gör är att göra storkok och mecka matlådor som jag åker ut med till  nära och kära, bland annat klanens farmor Ingrid. Det är kanske inte så roligt att ställa sig att laga mat när man är ensam hela dagarna. 


Det känns gott i mig själv att göra dessa gärningar. Jag själv känner både rädsla och obehag och på något sätt blir jag lite lugnare av att försöka göra något för någon annan. 

Vi måste vara rädda om varandra och ta hand om både oss själva och varandra. 

Kram Kram  

Gåsbesök


Det händer en enda morgon, kanske vart tredje år, att det kommer gäss på besök till gårdens lilla Lyckopöl. Idag var en sådan morgon. Med ett förfärligt högljutt skränande, som fick både hundar och mig att sätta oss käpprätt upp i sängen, landade det här paret rätt ned i Lyckopölen.

Jag skuttade upp ur sängen, rusade ned och bytte objektiv på kameran och så snubblade jag upp igen och ut på balkongen och tog några bilder av det celebra besöket.

Här bjuder jag på dem!