fredag 8 april 2011

Nu jädrar i min låda...



Ja, nu jädrar i min låda har det skett. Gåsen Lotta har vårbadat!!! I dammen!

Det senaste dygnets milda men ack så hårda vindar har skaffat bort isen på dammen. Anki Anka och Gåsen Lotta har de senaste dagarna vaggat fram och tillbaka mellan lagård och dammar. Stått bekymrade vid dammkanten och bedrövade spanat ut över den eländiga isen som aldrig verkar ge med sig. Så har de utbytt en blick, flaxat uppgivet med slokande och föralldel vintersolkiga, ja rent av sketiga, vingverk.

Så har de uppgivna vänt på plattfötterna och styrt dem in mot lagårn och mot den väntande badbaljan på dyngestacken. Vad får man väl inte hålla till godo med i väntan på att den där rackans Bore ska ha vett till att dra till Sirbirien eller var sjutton han tar vägen?

Men nu så!

En härlig simtur, ja många förresten, blev det när isen äntligen försvunnit och dammen låg lockande och väntade.

Men faktiskt så var det Gårdens minste badpojke, Freddie, som premiärbadade allra först. Det gjorde han redan i veckan, medan en del av isen var kvar. Trots förmaningar och åthutningar hände det sig så att att mitt för det stora kabbelekeståndet, ja det kommande sådant, trillade gossen i så stor han var, med kläder, stövlar och allt!

I dubbel bemärkelse SUR fiskades dessbättre den lilla badpojken upp av snabba släktingar. Vilka förtäljer icke historien, eftersom Husmor själv var på språng, nåja, någonstans i Långtbortistan och därför missade såväl händelsen i sig som chansen att få det hela på bild. Och då det var Husfar som återgav det inträffade senare på aftonen så får man inte förvänta sig några utförliga beskrivningar.

- Luen for i dammen ida.

- Oj då, kära nån, hur gick det till?

- Han for i där ve kabbelekena...

- Men hur gick det???

- Dä geck la bra. Han kum ju opp igen.


Därmed var ämnet uttömt.

Fortsatt glad vår!!!

tisdag 5 april 2011

Klanmöte...


Det är inte så ofta som gamla Husmor är hemmavid på helgen numera. I alla fall inte de senaste veckorna.

Så när hon var det härförleden så blev det naturligtvis ett klanmöte.

O årets första utomhuslunch.

Grillpremiär blir inte riktigt rätt att säga för vi grillade inte. Vi eldade, javisst, men på elden kokade vi.

Och det rök! Oj vad det rök, vi kunde knappt sitta invid elden ibland. När solen klättrat upp ovan Vråskogen och värmde gott mot Grillkullens västersida gick några ned och lade sig i backen och lapade lite av marsmånadens sista strålar.

Fyra hundar och lille Freddan rusade omkring och hade våryra i benen.

Efter att ha tillbringat hela eftermiddagen där uppe på kullen fick vi tillstå att kylan krupit in i kroppen. Det blev till att gå hem och elda i vedspisen och tända ljus.

En och annan dansade sig varma medan Husfar fick veta sin rätta plats. Som det anstår en God Morfar fick han ställa sig på alla fyra och agera ridhäst åt Gårdens minste hästpojke.

Är det klanmöte så är det...

Freddie rusar mormor, senkommen som alltid, till mötes

Delar av klanen församlad till möte runt lägerelden

Nu är det lunchdags!

Korvätning ute runt elden är mysigt - men kan vara nog så klurigt...

Johanna har kreerat ett konsfärdigt mönster på sin dubbelkorv.

Ludwig och Johanna har uppenbara problem med den skarpa röken

Alice sitter och tar middagsvila på Husfar som gör likaledes

Nu har Blenda anslutit och vill ha lite kärlek och mys.

Nu har även Tyra anslutit och undrar vad det är för kul som sker hos Husfar - för där brukar väl sällan eller aldrig ske något kul? (Om man får tro Husmors gnabb...)

Coola Alfons nöjer sig med att betrakta kelandet på avstånd. Bra karl reder sig själv! Lowisa och Husfar ligger och småpratar. Måhända orerar de kring renoveringen av hennes farstutrapp?

Vadådå? Klart jag ska ligga på filten här uppe på stubben och Alfons på backen? Det är väl det minsta en prinsessa som jag kan begära???

Några timmar senare, rejält frusna och rökta som böcklingar går vi hemåt igen.

Några kramar sig varma...

...medan andra dansar sig varma.

O efter en upptempolåt kommer en tryckare.

Men en och annan får träla sig varma

Ja, lite ridhästagerande torde väl ingå i epitetet God Morfar? Självklart, tycker Freddie!


Tja, är det klanmöte så är det...

söndag 3 april 2011

Frusna drömmar...


Fastän våren på flera sätt visat sin närvaro så är det ännu mycket som är kapslat i vinterns famn, som vore den ovillig att släppa taget.

Isen ligger ännu tjock på såväl min damm, ni vet, den jag kallar min lyckopöl därför att jag alltid åker upp några steg på lyckostegen då jag badar där.

Isen ligger också tjock nere på Tjurken som syns här bakom björkens draperi. Ännu dröjer det innan storfiskarn Börje sitter där på sin soffa och grubblar över hur han ska lura Gammelgäddan i sjön, måhända densamme som en gång bet salig Mor Ninni i stortån? Gammelgäddan alltså, inte Börje...



Ja, fastän flyttstrecken nu trafikerar himmelen ovan Gården rätt så frekvent och fastän att krokusen vågat att titta fram, så dröjer det ännu innan det innan det blir en tidig kaffe - i en blå mugg - alldeles intill vattnet där nattröken ännu briserar ovan ytan.

Ännu dröjer en tur med båten och ännu dröjer en barfota gryningsvandring i daggvått gräs...


Ännu kvarstår många arbetsresor i mörker och halvdunkel innan solen kommer så tidigt och stannar så länge att såväl resan till, som från, Långtbortistan kan företas i dagsljus.



Men en sak är säker. Det kommer! Ljuset, menar jag. Solen lär snart anlända tidigt och gå sent.


Tills dess får vi drömma.
Att drömma är härligt. Befriande och bejakande.

Även frusna drömmar...