lördag 21 mars 2015

Göra VÅR på gårn!


Det var ju ett par riktigt härliga dagar i onsdags och torsdags. Ja det var så vårligt ute att jag fick inspiration att göra vår på gården. Att göra vår här på gården betyder att göra vår på mjölkbordet vilket i sin tur betyder att sätta upp flaggan igen.

Flaggan som med både vemod och bävan tas ned när vi gör höst...
Men fy, nu talar vi inte mer om det utan nu ser vi på det underbara som ligger framför oss!!!

Jag planterade några stackars penséer som inte såg mycket ut för världen just nu men de kommer sig väl. Och så gick jag, hundar, katter och get ned i Ängen hos hästarna och plockade ris varpå hästarna kom sättandes, nyfikna som de är.

Så skulle jag börja pynta lite varpå alla djuren fick stränga förmaningar att inte tjuvtitta!

- Det får bli en överraskning, sa jag.

- Jag ropar på er när jag är klar, lovade jag.

Miss Filling gick upp i trädgården och lade sig och lovade att inte tjuvtitta.
Övriga djur for omkring lite här och var men de flesta höll sig ändå borta medan jag pyntade.

Sen ropade jag till alla:

- Nu kan ni komma och titta!!!

- Jag har gjort påsk på gårn! 

Höns, get, katter och hundar kom sättande från alla håll och kanter för att begrunda det hele.

- Trevligt, kuttrade hönsen förtjust.

- Voff fint du gör, gnydde hundarna förtjust.

- Mjaooooooh, kurrade kattan förtjust.

- Gete, gete, getefint, bräkte geten förtjust.









fredag 20 mars 2015

Naken fotograf

Det skränade och plaskade ovanligt mycket ute i Lyckopölen tidigt i ottan idag. Och jag, som ju visste att jag inte släppt ut några fjäderfä ännu, flög upp, glad som ett barn, rusade efter kameraväskan, bytte objektiv, hävde mig ut genom sängkammarfönstret och hann ta nårra bilder innan insikten hann i fatt mig: Jag hade inga kläder på mig...

Du milde! Det var nog en syn för gudar! En halvstollig käring med håret på ända hängde ut genom ett fönster med juvret fritt dinglande, kanske översta och näst översta volangen hängde ut också, vad vet jag, och balanserade på kanten medan hon försökte blinka bort grumligheten ur ögonen för att hitta nån ynka liten skärpa på de vackra grågässen.

Gässen upptäckte givetvis omedelbart detta osannolika, oformbara och omsfångsrika som hängde ut genom fönstret. De blinkade skräcklaget till, gav upp ett varningsskri, hoppade jämfota, sprang igång sig själva och lyfte och flaxade skränande och skrämda långt, långt bort från gården.

Jag kan inte säga annat än att jag förstår dom...




torsdag 19 mars 2015

Vacker o rörande hälsning

Sådan vacker och rörande hälsning jag fick idag efter att jag igår kväll var och höll en föreläsning i
Hovslätt utanför Jönköping.

Sådana här hälsningars innehåll lever man på länge... Länge...

Mickan! Vilken kväll du gav oss i går i Hovslätt! 

När jag stod i kön till ostkakan sa jag att jag också ville vara som du... De som stod runt omkring skrattade och tyckte att en liten rynkig gumma som jag har väl inget att komma med. 

Jag förstår också att den där söta lilla pojken (Husfar alltså, min anmärkning) inte ville släppa din hand. 

Dina Mickanismer och bilder var underbara! Det var en kväll som vi kommer att minnas länge, vi "Hovslättabor". 

I dag träffade jag flera av dem som var med i går och alla tyckte som jag, att det var helt fantastiskt. 

Du kom som en virvelvind till oss i Ladan i Hofslätts Hembygdspark. Du fick oss alla 60 personer i publiken att skratta, förundras och reflektera över livet. 

Du bjöd på dig själv i roliga episoder med humor och ödmjukhet, visade obeskrivligt vackra bilder som illustrerade livet på landet och berättade om stort och smått med underfundig humor och livsvisdom. 

Varmt tack Mickan! 

Laila Lindsten i Hovslätt

Jag vill också tacka!

För igår kväll delade vi en alldeles särskild gemenskap. Publiken var så inkännande, så frimodig och lät sig beröras av både skratt och allvar.

Efter att jag hade avslutat med att sjunga min egen sång "Allvarsstund med barnen" med tillhörande bildspel, kom en äldre herre fram till mig och kramade mig hårt och sa: 

"Tack för den fina sången och fotografierna. Det var fantastiskt. Det rörde mig ända in i själen. Det var LIVET. Verkligen LIVET. Detta kommer jag aldrig att glömma. Jag ville bara du skulle veta det", sa han varpå jag blev alldeles tårögd och glad som en gris som överlevt julen.

Tack till Laila L för det fina brevet och tack goa fina vännen Britt-Marie A (som förresten tagit fotot) för all praktisk hjälp med Mickanismerna.

Nu åker jag till nästa föreläsning, kan inte säga vart för jag är visst en överraskning ikväll. Få se om de blir positivt eller negativt överraskade...

Vårsol och Fågelsång till Er alla fina!

Eder Lanttant

onsdag 18 mars 2015

Getebra vänner


Jag vet inte vad jag ska tycka... Hm... 
Visst är det mysigt att leva nära djuren. Vara kompis. Vänner. 
Men jag vet inte riktigt ändå...  
Miss Filling har blivit gårdens nya hund. 
Tar sig sådana rättigheter. 
Kommer inklampandes i huset som om det vore det naturligaste i världen? Hm....



Så efter en stund sa jag:
- Okej Filling, jag följer med ut till dig en stund så kan vi umgås bak i Lutan istället.

Så gjorde jag det. Stoppade mina barfotafötter ner i höet - såååå himla skönt!

Och så kom genast andra vänner som ville umgås.









Det är allt en rikedom att ha riktigt Getebra Vänner!
Gåmorrhår!
/Eder LantTant

tisdag 17 mars 2015

Turné

Ett foto från Ingarps fina samlingslokal, missionskyrkan mitt i byn, där
jag var häromkvällen och höll föreläsning. Här skymtas Annelie och Karin, några
av de många engagerade sockenborna i Ingarps Samhällsförening. 
Det låter nåt det. Turné. Riktigt så förhåller det sig förstås inte men något åt det hållet.

För vid en riktig turné så har man väl både turnébuss och manager. Jag har varken det ena eller andra.

Hur som helst väntar en intensiv vecka med föreläsningar varje dag. Börjar med Hovslätt, därefter Eksjö, sedan Nye och på lördag Sävsjö.

Sen börjar vi om med ett författarbesök under en förmiddag på Ädelfors Folkhögskola där jag ska träffa ett gäng skrivlystna elever som går en skrivarkurs där. Jag har redan fått flera trevliga brev från eleverna så det ska bli så roligt att få träffa dem IRL. Och, inte att förglömma, träffa Peter, läraren/ledaren för kursen! Jag hoppas på några bra timmar i skrivarglädjens tecken!

Efter det blir det en föreläsningskväll ute i en bygdegård i skogarna i en grannkommun där jag är en överraskning så det kan jag ju inte skriva ut här.

Men idag, allra först, väntar några ärenden i Staden för undertecknad. Ett ärende rör vårdcentralen och den dumma astman.

Ett annat ärende rör hur jag ska se bättre ut. Hehe. Nä, inte klädaffär, inte smink och heller inte frisören - utan synundersökning!

Ha en fin dag!
Puss,
Eder Lanttant

(Pssst. Dessutom väntar jag under dagen på ett besked som jag väntat på i över ett kvartal! Vi får se om det blir flipp eller flopp...)

måndag 16 mars 2015

Djur-Rik(e)t utanför skrivkammar´n

Roade mig under förmiddagen med att lägga ned skrivandet då och då för att istället dokumentera vad som hände utanför skrivkammarens fönster under ett par timmar...

Och visst var det djur-rikt!

Här ser du resultatet av mitt djur-rike...












En del ville dock in i kammarn... Mamma, kan du inte släppa in oss???? 


Men innanför händer ju inte så mycket som ni ser...


söndag 15 mars 2015

Mod att våga...



Fröet släpper motvilligt taget. Eller är det moderplantan som motvilligt släpper iväg fröet?








Det är lätt klamra sig fast. Hålla kvar. Inte våga släppa taget. Fästet. Trots att vinden viner och tiden går. Ju mer man klamrar sig fast, ju svårare är det att leva i nuet.

Men för att helt leva i nuet krävs mod. Och tillit. En tro. En tro på livet. En tro på att livet vill oss väl.
Livsmod. Livsglädje. En vilja att leva livet och göra det bästa av det.

Mod att se på andra med kärlek och tolerans. Mod att se på sig själv med kärlek och tolerans. Att värna om allt levande. Värna om alltet. Om universums djup.

Värna kärleken och godheten.

Bekämpa ondska genom att vara generös med kärlek, värme och glädje. Försonas med oförrätter.

Det finaste man kan ge sig själv är att förlåta. Försonas.

Då vågar man. Släppa taget. Leva i nuet.

Vågar vara moderplantan som släpper fröet.

Vågar vara fröet som släpper moderplantan.

Vågar bidra till att skapa nytt liv. En framtid.

"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden..."