onsdag 2 november 2016

Stulna profiler och rena lakan

Nätterna är oroliga. Beror mest på Mamma Hund som också är orolig och behöver gå ut flera gånger per natt. Sen vill hon ha kärlek också. Tycker det är jobbigt att vara ensam på nedervåningen med valparna när resten av flocken är uppe. 

Medan jag gick och väntade inatt slötittade jag lite på datorn. Hajade plötsligt till av obehag. På andra gången bara denna veckan har min identitet stulits och någon/några andra utger sig för att vara jag. 

Usch. Det är så himla obehagligt. 



Ja, hur som helst så gör de oroliga nätterna mig lite trött så just nu är morgnarna är inte lika tidiga och energifyllda som de brukar här i stugan. Men jag har ju i regel förmånen att vara elastisk i livsföringen så många gånger kan jag anpassa mig efter dagen och stunden och få en stunds vila när omständigheterna så tillåter. Ungefär som småbarnsförälder...

Snön föll på morgonen, lite grinigt och nästan horisontellt i vindarna som bar fram den. Det var inte vitt överallt, inte så vitt att gården liksom lystes upp av allt det kringgärdande vita. Men det kommer nog vad det lider, det också.

Som på beställning fann jag två domherrar i fågelrestaurangen denna morgon, det var första gången som de visar sig i höst. Jag brukar ha sex stycken domherrepar som stamgäster i restaurangen under vinterhalvåret och ända fram till sommaren men sedan är de väck. Drar iväg på bättre och mer givande campingplatser. Att bara två par är tillbakakomna får mig att fundera på om sommarens kamperande tärde på deras vänskap, paren emellan. Det kan visst bli så att långvarig semestrande tillsammans kan slita på relationerna... Jaja, det lär utkristalliseras med tiden om de övriga paren också återkommer till gården.

Jag arbetar inomhus idag, jobbar med foton. Inte för egen del utan för kunds räkning. Passar väl rätt bra en dag som denna att kura inomhus. Hundarna och katterna blir ju glada i alla fall. De uppskattar inte när jag lämnar gården, och dem, i sticket och drar ut på uppdrag annorstädes, vilket skett, och kommer ske, resten av veckan och helgen. 

Därför känns denna dag extra viktig. Och fin. Att få vara hemma. Jag märker på djuren att de njuter. Allt är liksom frid och fröjd tycker de. Det brinner varmt och skönt i spisen, man får mat och dryck när man vill och Matmor står som vanligt och knapprar vid sin dator ur vilken det ljuder lugn och meditativ musik som blir sövande för både katter och hundar vilka lojt sträcker ut sig på stolar och soffor.

Har också bäddat rent hos hundarna, nya filtar och ett nytt lakan. Något som skapar inte så lite förvirring i barnaskaran men så småningom, efter mycket snufsande och krypande kommer de till ro.



Har fått hem Smålands Författarsällskaps nyaste antologi Resa i Småland i vilken jag medverkar för andra gången.  Igår kväll satt jag och, med stor behållning, botaniserade bland de intressanta och berörande texterna.



Ska nu hämta en korg ved till, kommer sannolikt elda i spisen mest hela dagen, och sedan återgå till arbetet. Tack för en fin pratstund!

Novemberkram,

Mickan  

måndag 31 oktober 2016

Radiobravader o Höstpyssel

Det dök upp vacker sista oktoberhelg här i nejden! Så vacker att man inte kan låta bli att vara ute. Inte heller låta bli att pyssla. Inte heller låta bli att fota. 
Idag bjuder jag på några foton från den gångna helgen. 

4


Vi var framme vid graven och gjorde lite fint hos mor o far och mormor o morfar... 





Åkte o hälsade på farmor o farfar en stund! De är båda lite medtagna med anledning av sina pågående sjukdomsbehandlingar men inte mer än att vi kunde njuta en liten stund av både kaffe o gemenskap.

En enda rudbeckablomma är rebell och Vågar Vägra Vintern...


Skogmulle!


Katterna lekte kurragömma i höstlöven. Miss Mi stod bak trädet och räknade till hundra medan hon höll tassarna för ögonen så att resten av kattgänget kunde smyga iväg o gömma sig


En annan rolig sak som hände var att jag plötsligt hamnade i Sveriges Radio Jönköpings Fredagspanel!
Vill ni bl a lyssna på Min vådliga uppkörning så klicka på den lilafärgade länken, dra fram markören i 50 minuter så hör du om min vådliga uppkörning... 
Välkomstkommitte som heter duga! 




Under lördagen var jag i fina fina Eksjö Bokhandel som vann den prestigefylla tävlingen ÅRETS BUTIK! En heder att få vara här och signera.

Roligt var det också ty många blogg och facebookvänner dök upp - en och annan mötte jag för första gången "på riktigt". Som Fröken Jonson till exempel!

Jag hade busigt kommenterat en av hennes inlägg där hon tagit en bild på en konjakskupa med innehåll och sagt: Tar du med en sådan till mig i morgon?

Och in kommer Fröken Jonsson med en flaska, inte konjak, men väl Jägermeister! Haha, sicken härlig kvinna!






Och ÄNTLIGEN passade jag på att investera den tredje delen i Maria Gustavssons trilogi om prästdöttrarna Ulrika, Katarina och Ebba i 1600-talets Bohuslän.



Och blev djupt rörd över jag nämns och tackas i slutordet... 



KattKramar o Hundpussar!
Mickan

söndag 30 oktober 2016

GOMORRHÅR!!!

Solen har nätt och jämt krupit ovan granskogshorisonten, dess strålar når ännu bara trädtopparna. Det har några skator varseblivit. De sitter högt upp i björken, vända med sina runda stora bröst och bukar rakt mot solstrålarna vars ihärdiga rödorange sken färgar deras vita fjäderdräkt svagt rosa.

En nätt frost luggar strån och bladverk. Ett försiktigt skinn har bildats bland löven på Lyckopölens vattenspegel, en påver sådan ty vattenståndet är mer än en meter lägre än brukligt vilket är mycket ovanligt vid den här tiden på året.

En spillkråka någonstans uppåt Alekärret låter sina ödesmättade rop studsa bland stock och sten, kullar och dungar.

Hungriga småfåglar kivas och tjattrar ihärdigt vid de stora och med vildfågelfrö påfyllda fågelautomaterna vilka hänger i den hamlade asken som nu tappat alla sina blad. 

Husfar och jag ska just frukostera, spisen sprakar och i stekpannan av gjutjärn där ovanpå, steker jag försiktigt några ägg vilket får utgöra dagens första måltid.   

Flera planer finns för dagen, inga direkta måsten, ja, jo, ett par stycken måsten finns här också i ärlighetens namn, men i övrigt bara planer och förhoppningar att få plats att genomföra dessa. Men inte mer än att vi hinner njuta av dagen, av katter, hundar, valpar, väder, höst, dagen – och varandra…


Önskar er alla en helt ljuvlig oktobersöndag – den allra sista uti nådens år 2016.