lördag 31 december 2011

Gott Nytt År!!!



Nu är det nyårsafton. Igen!

Vill tacka för ett roligt, kommunikativt gemensamt NJUTBART BLÄDDER tillsammans med Er alla genom hela långa 2011!!!

Fick överraskande en sådan fin bukett på förmiddagen som jag delar med mig av. Årets sista och säsongens första tulpaner! Det är kärlek det!

Tack Lowisa Simon Freddie och Bebismagen för den fina blombuketten!

Och när jag ändå är inne på tackandet... Jo, jag vill tacka NÅGON, vet dessvärre inte VEM, som lämnat en sådan fin liten julklapp på mitt bord i Mickans Hörna på Jönköpings-Postens redaktion.

Den fina klappen stod och välkomnade mig i tisdags morgon då jag kom tillbaka efter att ha firat jul hemma på Gården, om inte lugn o ro, så i alla fall firat....

Paketet innehöll så mycket omsorg och omtanke. Små fint inslagna påsar, små paket och silvriga förpackningar av riktigt gott smått och gott.

Många har i veckan fått frågan: "Åh, är det du som varit så rar och ställt en så fin julklapp inne hos mig".

Frågan har dessvärre väckt lite genans för de flesta blir liksom generade och stammar lite glatt och lite slokörat något i stil med: "Nej du, det är det inte, men jag önskar att det vore jag, för jag hade gärna velat ge dig en liten julklapp - det är du värd" och andra svar på samma tema.

Fniss... Så tokigt. Min avsikt har förstås inte varit att genera någon med att ifrågasätta varför han eller hon INTE har givit mig en julklapp utan jag vill ju bara så gärna TACKA denna vänliga själ som så rart har berett mig denna överraskning och glädje!

Till slut frågade jag alla som råkade le mot mig, men icke, jag fann inte denne, likt julaftons Karl Bertil Jonsson, godhjärtade välgörare...

Men denne ska veta att jag är glad. Mycket glad!!! Så TACK så mycket - vem du än är...

Nu ska du få en glimt av några ögonblick från min bygd, vid exakt den här tiden för exakt ett år sedan. Då for jag och Husfar runt och fångade några vyer och ögonblick.

Då fick jag dessutom den stora äran att åka I BILEN med Husfar. Inte bak på en från soptippen hämtad och lagad trädgårdsstol som sedan spikats fast på en gammel vagn som Husfar med Grållen drog byn runt - med mig i sopstolen bak på kärran! Ett ekipage vars framfart väckte mångas munterhet - dock ej min...

Och jag behövde heller inte åka baklänges sittandes i samma soptippstol instängd i skåpet i Caddyn som på Julafton för en vecka sedan.

Då fick jag agera Tomtemor som Husfar körde byn runt och stannade på valda ställen, slängde upp dörrarna och blottade en omfångsrik Tomtemor som generat satt och Ho Ho Ho Ho:ade inklämd i sopstolen med famnen full av julklappar. Också detta till mångas munterhet, dock mer till andras än min egen...

Nej, i fjol på Nyårsafton fick jag, som en alldeles vanlig medborgare, sitta i bilens passargerarsäte och fångade lite vackra ting och ögonblick från ett minst sagt vinterfamnat Nävelsjö.


















Med mina bilder från förra Nyårsaftons vackra RIMFROSTLAND vill jag önska ett härligt spännande roligt utvecklande harmoniskt 2012 med fina möten, goa skratt, lyckliga leenden och mycket kärlek...

Här ger jag dig ett första glatt gott leende - eller ett sista, beroende på hur man ser det...

Er Mickan

måndag 26 december 2011

Visst blev det jul...

Jodå, visst blev det jul!


Julbordet dukades...


Klapparna lades under granen...


O så kom Tomten...

Men lite lurig var han allt. Nästan otäck. Den däringa Tomten alltså...

Hehe.

GO FORTSÄTTNING FOLK O FÄ!!!!

Er Mickan

lördag 24 december 2011

Julförberedelser...


Dan före dopparedan. Och "allt" ska ske. Åtminstone allt som har med maten att göra.

Redan på morgonen åkte den nästan sju kilo tunga skinkan ned i spadet. Det var precis att det fick plats i grytan!


Under dryga dygnet i skafferiet har färsen hunnit tina. Runt fem kilo färs på vildsvin och runt tre kilo färs på älg blev, tillsammans med ett gäng kryddor, lök och lite smulad timjan, till årets julköttbullar.

En stackars Amaryllis slog ut lagom till julen, men var onödigt blyg och återhållsam i sin blomming...

Inne på bordet hölls stora och små med julklappsinslagning, rim och lackning av klapparna.


Så, nu är skinkvattnet avskummat några gånger och kryddorna hälls i. Allt för att få ett riktigt gott doppespad!

O så naturligtvis, en skvätt porter. För julkänslans skull...

I år har gårdens Husmor varit mest borta så det blev inget av med någon egen saltinläggning eller rimmande av vare sig oxbringa eller nötrulle - så som i fjol.

I år fick Gårdens folk nöja sig med "köpekött".

Här ligger det nu på hög, bara för stackars Husmor att ta tag i...

Lite mellanmål till Gårdens minste dräng...

O likaledes till Gårdens äldste dräng... (som förvisso ä lite gammel, men knappast dansk....)

... de hela gjorde så pass nytta att de nu kunde kasta sig över köttbullsstekandet.

Husfar trillar medan Lilleman steker.

Husfar försöker banna såväl pojk som hund vilka båda nallar i köttbullshögen...

O plötsligt tutar postbilen och kommer in med paket till Mor Mickan!!!

Paketet kastar sig Lilleman genast sig över, river, sliter och drar, fast besluten att avslöja paketets innehåll!

Och si!!!

Vilken överraskning. Vännen Malin Ekwall med familj på underbara Tiraholms Fisk i Unnaryd skickade en härlig julhälsning med Tiraholms egen lax och ål.


Som vore det inte nog hade de därtill även tänkt på lille Husfar o sänt med en o annan Bäsk!

Hehe.

Julen är räddad!

Tack Tiraholms Fisk!!!!!!!

Nu ger sig Husmor i kast med revbenen. Dessa ska stekas i ugn och klappas därför in med en rejäl kryddblandning innan de stoppas i stekpåse och därefter skjuts in i ugnen.

Inne i rummet har Lilleman och hans Morfar börjat mecka med den påvra granen som under stora åthävor bärgades med två decimeter snö på grenarna.

Det var med snö på grenarna vi tyckte att den såg fin ut...

Vi fick dock anledning att revidera det intrycket...

Nåja, trots allt skulle ju lite pynt och pyngel hävas i den stackarn.

Nu är skinkan klar och upplockad ur spadet. Istället kokas nu oxbringa, saltrulle och rimmade revben.

Medan gänget inne i rummet var klar med granen och endast stjärnan återstod.

Nu dags för Lillejulafton!!!

Ljust öl, mörkt öl, svagdricka och must fylls upp i de stora glasen som jag med stor besvär köpt loss från en flygplatspub för flera år sen.



Det var i "mitt förra liv" då jag reste kors och tvärs över världen och skulle komma hem lagom till jul men blev sittande på Kastrups flygplats på grund av ett oväder. Då köpte jag loss några sådana här glas (jo, det är sant - jag snodde dem faktiskt inte) och sedan härbärgerades dessa i mängder av tidningar och papper i mitt handbagage för att försonande överräckas till Husfar då jag kom hem.

Strax dags för smakeprov! Alla är förväntansfulla och vill smaka på årets julskinka och julköttbullar. Även om bebisen i Lowisas mage nog väntar något år till...

Så där!!! Välkomna fram o smaka av det småvarma!!!

O de rimmade revbenen!

O julskinkan!!!



Jippi, nu är det äntligen Lillejulafton!

GOD JUL alla ni goa läsare!!!

Er Mickan

fredag 23 december 2011

Julgranen bärgas!


Jodå, den blev till slut bärgad. Vår julgran för i år.

Men. Till omdöme om årets julgran kan man tvivelsutom säga som salig morfar Douglas ibland förmildrande sa om icke alltför fagert kvinnfolk:

Den är inte vacker - men sällsynt!!!


Men det är inte så lätt när man som så många gånger förr, glömt märka ut vilken man sett ut och när det hänger två decimeter snö på grenarna...

Fast - det är ändå en trevlig tradition att göra!


Innan vi gick såg vi till att trädgårdens fåglar fick sitt...

Postgubben är just nu en rätt cool kille...



Sköna konstverk av snö och kyla...

Det är inte lätt att bedöma om granen är grann eller ej...

Så är det ju hiskeligt kallt om tassarna när hela pälsen blir som en snöabsorberande magnet. Stackars Alice får tillfälligt skydd hos Lowisa.

Ho ho ho.

Fast det var inte Tomtefar som dök upp mellan träden. Utan vår egen lille Husfar...

Så där. Nu har alla enats och en liten påver stackars gran faller för Husfars tandade klinga.

Freddie inspekterar så att allt går rätt till.

O nu jädrar ska den bärgas hemåt! Resolut tar Gårdens minste dräng granen på pulkan och drar allt vad kroppastollen förmår.

Slit o släp...

Snart hemma!

Märrarna blir nästan rädda för den underliga procession av folk och fä som kommer ut från skogen med ett trä på släp.

Dammens kaveldun i vinterskrud.


Dan före dan före dopparedan.

Mjölkbordets tomte flinar glatt och kommer sannolikt låta lyktan lysa upp de mörka kvällarna ända fram till JULAFTON...

God morgon!

Er Mickan