Hit-o-dit. Upp-o-ned. Bak-o-fram. Ut-o-in.Beskriver rätt bra
mig själv denna morgon.
 |
| Igår slog krokusen ut här i slänten ned mot dammen. Hoppfullt och trösterikt!!! |
När dagens ljus fyllt gården kommer vi hissa flaggan i topp,
för att sedan sänka den igen. Har kommit överens med Bror Tvilling att han
kommer åka till både Kärr och Thorshill just efter begravningen för att hissa
upp våra flaggor i topp. En ritual och tradition som är nog så viktig, kanske
extra viktig för oss landsbygdsbor, jag vet inte.
Programbladen till akten i kyrkan har kommit. De blev så
fina som jag hoppades på när jag arbetade med dem. Om en stund smyckas kyrkan
med blomster och stearinljus. Bygdegården förbereddes igår kväll så där är det
dukat och dekorerat. Kläder är framlagda och skor är putsade. Flaggan ligger
också framme i väntan på dagsljus.
Nu är det bara det inre känsloregistrets mönne strängar som
ska klara vindarna. Sinnets spända trådar som ska hålla fast i sina fästen även
om det blåser. Kanske storm. Kanske bara en eller annan kastvind. Kanske bara
några ljumma fläktar. Eller en enda kraftig vindilning eller tuff snålblåst.
Vindar hit-o-dit. Upp-o-ned. Bak-o-fram. Ut-o-in.
Snart är ljuset här och då går vi ut på gården och hissar
med stor vördnad upp flaggan en allra sista gång för allas vår lille farfar,
John Alvar Karlsson.
Hit-o-dit. Upp-o-ned. Bak-o-fram. Ut-o-in, Beskriver rätt
bra mig själv denna morgon.
 |
| Igår såg jag vårens första fjäril. Även det hoppfullt och trösterikt... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar