Mod att våga...

Fröet släpper motvilligt taget. Eller är det moderplantan som motvilligt släpper iväg fröet?

Det är lätt klamra sig fast. Hålla kvar. Inte våga släppa taget. Fästet. Trots att vinden viner och tiden går. Ju mer man klamrar sig fast, ju svårare är det att leva i nuet.

Men för att helt leva i nuet krävs mod. Och tillit. En tro. En tro på livet. En tro på att livet vill oss väl.
Livsmod. Livsglädje. En vilja att leva livet och göra det bästa av det.

Mod att se på andra med kärlek och tolerans. Mod att se på sig själv med kärlek och tolerans. Att värna om allt levande. Värna om alltet. Om universums djup.

Värna kärleken och godheten.

Bekämpa ondska genom att vara generös med kärlek, värme och glädje. Försonas med oförrätter.

Det finaste man kan ge sig själv är att förlåta. Försonas.

Då vågar man. Släppa taget. Leva i nuet.

Vågar vara moderplantan som släpper fröet.

Vågar vara fröet som släpper moderplantan.

Vågar bidra till att skapa nytt liv. En framtid.

"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden..."