Jag ger dig min morgon...

Naturen bjuder på grandiosa och storvulna scenerier. På hög nivå!

I gryningen då jag stegade mot lagårn för att börja dagens sysslor gjorde mångubben tvärtom. Han tog fritt och sänkte sig långsamt ned i väster. Valde den smidiga vägen ned via ledningsgatan. Antagligen trött efter nattens ihärdiga lysande. Förvisso tycker jag inte att hans nattliga lysande är så lysande eftersom jag påverkas av hans lyskraft. (Nä, inte till det bättre...) Men hans sorti idag var hur som helst alldeles lysande. Skådespel på hög nivå!

Knappt hann jag göra klart lagårdssysslorna förrän jag såg ett annat ljus försiktigt söka sig fram över markerna bak lagårn. Långa skuggor började smyga fram över böljande snö. Skuggorna, som i månens sken nyss strök iväg åt öster, låg nu istället i mjuka formationer i västlig riktning. Dramatik på hög nivå!

Döende lövträd, där endast tickorna frodas, står som trygga köldfrusna monument, accentuerar den växande branden i väster. Tillfrusen nejd som vällustigt, nästan ödmjukt, tar emot solens glöd. Kylslaget blå och purpur möter hett brandgult. Rekvisita på hög nivå!

En natt slutar - en dag börjar...

Du jag tror vi flyr rakt in i solen.
Om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där jag aldrig ger dig
men du jag ger dig min morgon
jag ger dig min dag

Lyrik på hög nivå!

A´la Fred Åkerström