Brödbak o Soppkok

Jag steg som vanligt upp väldigt tidigt, vid femsnåret ungefär. Tassade ned i köket och tände ljus och vedspis.

Tidningen kom tidigt så jag traskade ut efter den till Rudolfs förtjusning ty då fick han något att sitta på.

Satt och jobbade några timmar och när Husfar behagade asa sig ur sängen frukosterade vi tillsammans.

Efter att nämnde man gått ut för att utföra diverse utomhussysslor satte jag en deg.

Blev sedan sugen på soppa till det nybakta brödet så då kokade jag soppa på vad som fanns hemma, lite lök, några potatisar och en palsternacka.

Gott i all sin enkelhet med soppa och nybakat och ännu ljummet bröd.

Satte en deg på vetemjöl, skrädmjöl, olja, honung, ägg och salt.

Knåda, knåda, knåda

Det var fortfarande lite varmt borta runt vedspisen så där fick bröden jäsa

En av plåtarna med frallor gjorde jag till soppbröd. penslade dem med ägg
och flagade över flingsalt och sesamfrö

Så här blev de efter gräddning

Som alltid när man bakar blir det mycket disk

Medan limporna gräddades gjorde jag en soppa, tog vad som fanns hemma

Bara att fräsa lite lökhack i olja

i med potatis och andra godsaker som du har, palsternacka, jordärtskocka mm.
 På med vatten och buljong - och vips så har du i stort sett kokat soppa på en spik

För att få en lite knaprigare yta har jag en form vatten i botten av ugnen

I samband med att man bearbetar soppan med stompen just innan serveringen
kan man lyxa till det med en skvätt grädde. Gärna en liten sked senap också. 

Nybakat bröd och soppa gifter sig fint

Rudolf tycker det är rysligt orättvis att han inte får en tallrik soppa också...

After work

På fredagseftermiddagarna brukar det bara vanligt att redigt tjänstearbetande folk går på after work.

Ikväll har jag och husfar gjort detsamma. Vi hade After work i lagårn med att stormocka och göra rent och fint för alla våra djur. De såg ut att bli glada! Båd höns, hästar, getter, gris, katter och hundar.
Och jag mä!

Här är några bilder från vår After Work :-)

Om natten...

Dimman har intagit gården. Sjunkit ned mellan bodar och byggnader. Bildar som aura runt utelamporna i trädgården. För mina tankar till Dickens dimhöljda Londongator.

Om natten när man sömnlös vrider sig i sängen har man så många tankar. Sååå många. Jag stiger upp, tar på mig sockar och särk och går ned till köket.   

I mitt kök finns inga elektriska lampor tända. Bara levande ljus och spis. Och förstås skärmljuset från min bästa vän - min laptop. Tiden är 02.19. Jag försöker vara accepterande och mild mot min hjärna som lever sitt eget hjärnstressade liv. Försöker se försonande på att min hjärna inte vill anpassa sig till sömn när natt råder. 

Det är ingen idé att bli arg och irriterad. Det blir bara värre. Hjärnan har sina bevekelsegrunder för att vara stressad. Jag vet det och jag försöker blidkas och förstå. Försöker undvika de vassaste skären och försiktigt kryssa mig genom viken utan kollisioner med förrädiska grynnor och skär.

En ivrig ungtupp har fel på sin inneboende klocka ty han galer om och om igen ute i fähuset. Jag har kokat the på vedspisen. Det är ännu för hett för att låta sig drickas. Men snart. Mild och knappt förnimbar instrumentell musik strömmar mjukt genom köket. Vovvarna ligger snufsande i varsin hängmatta på det gamla vattenburna elementet. Varmt och tryggt.

Jag invaggas sakta i ro, intar lugnet i köket. Nästan så att även jag hade velat kura ihop mig i en hängmatta invid en trygg skön värmekälla. Men den platsen finns ju – det är ju uppe i sängen invid Husfar. Där är varmt och tryggt. Om en stund är jag kanske redo att krypa ned i sängen igen.

God natt min vän.

God morgon!

Satt på sängkanten och skulle just trä fötterna i raggsockorna när jag hörsammade det gnisslande ljudet som uppstår när luckan till vedspisen öppnades.

Hörde dovare ljud när vedträn lades i. Så kom det fräsande ljudet när stickan antändes mot svavlet. Jag log varmt där jag satt och gladdes åt att vedspisen skulle brinna när jag tassade ned några minuter senare.

Husfar har laddat kaffebryggaren och den hemtrevliga doften av kaffe sprider sig i köket. Jag tänder några ljus och tar fram muggar till oss.

En liten stund vid köksbordet väntar oss innan dagens sysslor och göromål tvingar oss iväg. Bort ifrån varandra och från den vardagsenkla stunden av otvungen och faktiskt ganska tystlåten men vilsam gemenskap och tvåsamhet i några värdefulla minuter vid ett köksbord i ett hus ännu famnat av novembernattens mörker.

God morgon!

Novembernatt

Kattugglan ropar ödesmättat och genomträngande. En till mig närstående familjemedlem snarkar. Jag vet inte vilket som är värst men jag vet att kombinationen av de två berövar mig sömnen och har så gjort sedan halvtretiden. Nu har jag stigit upp och kokat mig en stor kopp the. Lite rofylld instrumentell musik ljuder vagt i bakgrunden. Ljudbilden konkurreras med vedspisens sus och sprak.

Hundarna ville gå ut, de lyss också till ugglans rop och lägger ibland huvudet på sned av de olika ljud hon frambringar. Jag trät på hundarna sina i neon blinkande halsband vilka indikerar på långt håll var de befinner sig i nattmörkret.

Man tänker så mycket i ofrivilliga vaknätter. Tankarna blir gärna dova varpå oro och bekymmer tenderar hopa sig om natten. Då kan det vara bättre att stiga upp och försöka skingra det tunga sinnelaget och göra vad man kan för att släppa in ljus i själen och värme i hjärtat. The och vedspis räcker långt. En förnöjsam spinnande katt gör inte saken sämre.

Låta fingrarna löpa fritt över tangentbordet är också ett effektivt sätt att befria sig från mörkret. Låta bokstäver bli till ord. Ord till meningar och meningar till formuleringar och budskap. Plötsligt är tanken lättare. Sinnet likaså. Och den heta drycken i favoritmuggen har fått en drickbar temperatur. Se där. Det blir nog dag av denna dagen också. Årets allra första novemberdag tar vid efter årets första novembernatt. 

Troll, katter o en babushka

Jag har arbetat så mycket inomhus vid datorerna på sistone att det var riktigt skönt idag att få ta tag i gårdssysslorna.

Skötte om höns och kycklingar, getter och katter.

En av katterna, Turbo, matar jag på en särskild plats, på logtrappans näst översta trappsteg då han är rädd för hundarna. Den ende katten på gården som är rädd för dem.

Föröker vänja ponnyhästarna vid sin utebox där de får frukost och middag, men de behagar inte vilja nyttja den utan förbliver ute i ängen.

Som en rejäler babuscha med huckle om huvudet som skydd mot småspiken som regnar från skyn, går jag runt och fyller på hos fåglarna med frön och nötter. Det går åt ganska precis tio kilo frö om dagen. (!)

Idag infann sig lusten att höstpyssla litet i trädgården. Något litet mysigt måste man väl ändå unna sig?

Rotade omkring i gamla spånladan, som numera är ett rejält trädgårdsförråd, och träffade då på katten Esais Tegnér som kurat ihop sig i en av mina många amplar.

Efter en stunds rotande bestämde jag mig för några krukor i grönton.

Så asade jag fram skottkärran och lastade i både krukor, jord och några höstblomster.

- Hm, kan det verkligen bli något vettigt och fint av det här, tänkte jag när jag såg lasten som inte såg mycket ut för världen.

Katten Rudolf var med mig hela tiden, i lagårn såväl som ute när jag skapade lite höstfint på gården. Han är en riktig linslus tror jag. Haha. Hela tiden hoppar han upp och vill vara i fokus.

När jag planterat och arrangerat på både mjölkbord och ute på verandan, gick jag in och hämtade mina söta troll som jag tycker blev fina på marmorskivan som vilar på den benställningen till Singersymaskinen.

Tycker du att det blev fint?

Nåja, huvudsaken är nog att den fryntliga babushkan är nöjd - och si, det är hon...

Höna på rehabilitering

Lilla HönaPöna är på rehabilitering. Hon har ont i en fot så hon har fått flytta in i katthuset i eget enkelrum.

Husfar och jag servar henne med mat och dryck och hon är så nöjd med detta arrangemang. Och finner sig väl tillrätta med katterna också faktiskt.

Hoppas hon piggar på sig, det är en mycket, mycket trevlig liten höna. Har fått henne av rektorn på Ädelfors Folkhögskola, Ole Busse. Så hon heter HönaPöna Busse här hos oss.

Öh, va du tvungen att flyga ned just som Matmor skulle ta en bild???