Novembernatt

Kattugglan ropar ödesmättat och genomträngande. En till mig närstående familjemedlem snarkar. Jag vet inte vilket som är värst men jag vet att kombinationen av de två berövar mig sömnen och har så gjort sedan halvtretiden. Nu har jag stigit upp och kokat mig en stor kopp the. Lite rofylld instrumentell musik ljuder vagt i bakgrunden. Ljudbilden konkurreras med vedspisens sus och sprak.

Hundarna ville gå ut, de lyss också till ugglans rop och lägger ibland huvudet på sned av de olika ljud hon frambringar. Jag trät på hundarna sina i neon blinkande halsband vilka indikerar på långt håll var de befinner sig i nattmörkret.

Man tänker så mycket i ofrivilliga vaknätter. Tankarna blir gärna dova varpå oro och bekymmer tenderar hopa sig om natten. Då kan det vara bättre att stiga upp och försöka skingra det tunga sinnelaget och göra vad man kan för att släppa in ljus i själen och värme i hjärtat. The och vedspis räcker långt. En förnöjsam spinnande katt gör inte saken sämre.

Låta fingrarna löpa fritt över tangentbordet är också ett effektivt sätt att befria sig från mörkret. Låta bokstäver bli till ord. Ord till meningar och meningar till formuleringar och budskap. Plötsligt är tanken lättare. Sinnet likaså. Och den heta drycken i favoritmuggen har fått en drickbar temperatur. Se där. Det blir nog dag av denna dagen också. Årets allra första novemberdag tar vid efter årets första novembernatt.