Ibland när dagen startar intensivt och jag dras med i något
glömmer jag bort det där med frukost. Idag var en sådan dag. Så nu har jag
gjort en brunch.
Brunch låter så flott. Så kontinentalt. Så exklusivt.
Som något som trendmedvetna och civiliserade människor som
bor i civiliserade omgivningar ägnar sig åt.
Som något som urbana människor med riktiga jobb och riktiga
löner och riktiga arbetskamrater och riktiga vänner gör.
Som något som mondäna stadsbor med världsvana och självklara
manér kommer överens om att besöka, på den ena chicare lokalen än den andra.
Fast jag vet ju givetvis ingenting om att det är så här det
förhåller sig här i världen. Icke heller vet jag vad som serveras på dessa fashionabla
bruncher. Än mindre vad som konverseras.
Men jag har, som vanligt, gått min egen väg.
Så jag gjorde en egen variant av brunch, kanske inte så fashionabel o mondän precis men dock...
Jag gjorde en BONNABRUNSCH här i
stugan idag. En gröt vars bas är på gammalt beprövat recept i form av en kopp
gryn och två koppar vatten. Därtill plockar men i ett par nypor av det som står
till buds i skafferiet. Idag blev det russin, linfrö och solrosfrö.
Så kokte jag ett par rediga bonnaägg med redigt gul gula. De var alldeles nyvärpta och följde
med mig in från lagårn i morse, liggandes i varsin ficka på min gamla uschliga äggplockarerock
(som en gång i tiden, då jag jobbade på Jordbruksverket i Jönköping, var bland
de dyraste plagg jag någonsin köpt).
På gröten blev det ett par skedar hemmagjort äppelmos gjord
på äpplen från den snart utgamla Surapeln vid köksfönstret.
En knäckemacka med ost och strimlad purjo och så lite kaffe,
som visserligen bryggdes redan 04.30 men det fick duga att dricka åtskilliga
timmar senare - ä dä Bonnabrunch så ä dä, då får en la inte va så tyen utå si…
Önskar er alla en fortsatt angenäm dag, det är ju min dag
idag – Thors dag….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar