Poetisk morgonstund...

En bedårande aprilmorgon. Solen glöder. Lyckopölen ligger stilla och blank. grannens timmervältor speglar sig däri.

Nattfrosten har skänkt accentuerande vita kanter på vårlökens skirt gröna blad.

Starar och trastar i våryr högform sjunger, pratar, kvittrar i omgivande lövängar.

Huskatterna tittar förväntansfullt men lugnt och tillitsfullt på mig eftersom de är förvissade om att Husmor snart ordnar med morgonvard åt dem.

Gammelhunden Alfons snarkar vid mina fötter.

Kaffet har bryggts färdigt och sprider lockande dofter i hela köket. Jag hoppas att dofterna virvlande söker sig uppför trappan, letar sig in i sovkammarn och kittlar Husfars väderkorn så jag får nöjet att ta en kopp morgonkaffe med mitt livs mittpunkt kring vars axel allt kretsar.

Känner frid och lugn i hjärtat, tillförsikt för dagen som bräcktes varsamt och vackert med hjälp av en generös vårsol som dansade fram över nattfrusna marker.

Önskar er alla fina vänner en riktigt fin, värdefull och minnesvärd dag – ta vara på alla små och stora guldkorn, stoppa in dem i minnets vida kartotek där de blir en oersättlig skatt att botanisera i den gåtfulla framtid som är vår…

Morgonpuss,

Er Mickan