Finlödda!

Lödassmånne! Min absoluta favvismorgon! Avspänd, glad, harmoniskt, förväntansfull, upprymd då TVÅ hela hemmadagar ligger utbredda som en öppen famn framför mig.

Gjorde djuren, bryggde kaffe , gjorde mig en gomacka medan jag spelade mjuk meditativ musik på låg knappt förnimbar nivå. Musik som jag emellertid genast stänger av när morgonens höjdpunkt anländer i mobilen: Dagens Ninni!!! En liten morgonfilm på morgonpigga sötnöten Ninni Thor. När hon låter lite, kanske några förtjusta skrik och lite nånsensprat, gnäll eller gny, då kommer hundarna rusande och ska se de också!!! Haha.

Husfar, den förkylde stackarn, sover mellan hostattacker och rosslingar.

När han kom ner stekte jag plättar gjorda på nyvittjade ägg, stenmalet vårvete och skrädmjöl. Då blev han glad. Och en glad gubbe är mycket roligare än en oglad.

Husfars pannkaksfrukost avslutades med en stunds kel och närhet med Rudolf och Dagny.

Röjde sen en stund i kök och stuga.

När jag hämtade mer diskmedel ur städskåpet blev jag full i skratt. Nog för att jag inte tycker att Yes har en sådär värst vidare smart hållbarhetsgaranti på sina flaskor - men att jag misstrodde rekommendationerna så till den milda grad att ag hade bunkrat i den här omfattningen, det hade jag nog inte rikigt koll på....

Plötsligt knackade det på dörren. Familjen Thorshill kom! Glädjen blev stor hos både två och fyrbenta när lilla Ninni charmade oss alla, det lilla grynet! Åh vad hon är ljuvlig den lilla!

Dagny, som ju är tokig i barn, vek inte från hennes sida!

Jag gjorde en stor gryta med purjo & potatissoppa till oss allesammans - nja, inte till Ninni o inte till hundarna...

Ninni Far och Farfar

Telefonlös Trött Tant

Kära vänner.

I skrivande stund sitter jag ute i lobbyn på ett hotell i Jönköping. Att jag ens är på ett hotell ikväll är ett stort spontaninfall – på grund av trötthet och förvirring.

I natt hade jag ännu en sömnfattig natt med alltför ringa sömn. Men det var inte det värsta, det värsta var det förfärliga HEMSKA väglaget när jag körde upp. Det var såååå otäckt Den första milen körde jag i knappt 30 km i timmen i minst en decimeter djup smörjig snömodd, det styrde inte ens, trots att jag har en stor tung fyrhjulsdriven bil med rejäla vinterdäck. När jag sen var ute på de lite större vägarna var de inte fullt så moddiga men dock moddiga. Körde i 50 km/tim i några mil. Uppåt Jönköping blev det bättre på vägarna och jag for fram i den hisnande farten av 80 km/tim – ty det stod en hel del vatten på vägen.

När jag till slut äntligen var framme på mitt arbete och parkerat, vred jag av nyckeln och bara lutade mig tillbaka mot sätet och nackstödet och pustade. Spänningshuvudvärken dunkade och jag kände mig kraftlös, trött, rädd men också tacksam över att jag kommit fram hel och ren. Herregud, jag hade ju inte ens BÖRJAT jobba, ändå kändes det som jag hade gjort halva arbetsdagen.

Men sedan följde en jättebra arbetsdag! Jag ÄLSKAR att få arbeta konkret med landsbygdsfrågorna! Älskar! Landsbygden har följt mitt hjärta sedan jag var barn. Och nu börjar jag även bli lite vän med mina kollegor. Och det beror nog mer på mig än på dem, jag är ju ovan vid människor så kanske vågar jag inte slappna av och vara cool och ”normal” -  men som sagt, en riktigt bra arbetsdag har det varit.

Hur som helst så drog arbetsdagen ut på tiden och jag blev bara tröttare och tröttare. När jag sedan tog revelj och skulle åka hem så kom jag till bilen när jag kom på att jag glömt min mobil. Vände, gick tillbaka och hämtade mobilen, otroligt glad och tacksam över att ha kommit ihåg var mobilen antagligen befann sig. Sen promenerade jag tillbaka till bilen. Öppnade, satte mig på förarsätet, tog på mig bilbältet, satt i nyckeln – och började gråta.

Överfölls så starkt av trötthet. Bilfärden hem kändes mig plötsligt övermäktig. Som en antågande tsunamivåg som obevekligt kom mot mig och drog mig med.

Jag vet, jag var löjlig, ömklig och fånig som ett barn, men så var det ändå hur som helst. Efter en stund ringde jag Husfar som ganska snart insåg läget och sa: Stanna där mor, och kom hem glad och hel i morgon.

Så här är jag. På ett hotell. Fast utan mobiltelefon. Har nu ingen aning var jag har den, kanske ligger den i bilen, annars på någon gata nånstans. Jag är så förvirrad och minnessvag så jag vet verkligen inte var jag har den.

Men nu ska jag sova. Åh vad jag längtar efter god sömn. Har ätit lite mat, vilket ingår i hotellkostnaden, uthärdat 25 sportnördiga gubbar som sitter vid borden här intill och glor på nån sorgesam sport på teve och ömsom skriker, ömsom stönar, ömsom applåderar.

Dessförinnan hade jag en lång videochatt med Husfar, Rudolf och Dagny. De båda sista blev smått tokiga när jag pratade med dem och de strök sig mot telefonen när jag pratade. Det var så gulligt! Husfar blev emellertid varken tokig eller kelig och han strök sig inte mot telefonen…

I mitt badrum här på rummet finns, ovanligt nog, ett badkar vilket jag nämnde till Husfar då vi pratade nyss. Han sa; "För guds skull, lägg dig inte i badet, du kommer somna, sjunka ned och dö…"

Så jag vågar nog inte bada. Men sova, det både vågar och vill jag!

Gonatt mina fina vänner. 

Gryning

God morgon.
En ny dag ligger framför oss. Må den vilja oss väl, må vi ta vara på den väl...
Puss o Kram,
Er Mickan

Morgontur i Vinterland

Bus i snö

Efter en vacker gryning och efter att vi var klara i lagårn gick hundarna och jag en härlig runda i nyfallen snö.

Det knarrade gott under fötterna där vi gick fram i snön där endast viltet hunnit trampa före oss.

Trolska dimslöjor lade sig i gläntor och vrår. Svanarna skrek ovanligt högt och gällt nedifrån Emån och Tjurken. Solen lyste vackert över stock och sten.

Livet är gott att leva...

När vintermorgon glimmar jag vill till stallet gå...

Häftigt att promenera i orörd snö

Trolska dimslöjor vilar över nejden

va länge du var borta....

Tillfrusen torpstuga

frostfrusna fönster möter magisk morgonsol

istappar glimmar

Mysigt i snön

Familjefest

Lyckligt hemkommen efter en hel vecka på vift.

Helgen inleddes med fest hos vår enfödde son och hans hustru och dottir.

De hade inte bara bjudit oss, utan även min tvillingbror med hustru och min syster med make.

Vi träffades först här i Kärr en stund innan vi for till Thorshill.

Vilken fin kväll vi hade! Mysfaktorn på topp. Förplägades med mat och dryck av högsta klass, älggryta med kantareller!!!

Och så lilla Ninni - familjesammankomstens medelpunkt. Såklart!

Rikedom för tant Mickan detta! Vara med dem jag älskar allra mest, med familjen, make, son och sonhustru, barnbarn och syskon, svåger och svägerska!!! LYCKA o RIKEDOM!

Husfar kommer ut - ur skafferiet 

Nu väntar vi på mina syskon

En liten stund hann vi sitta här i stugan

Nu är vi i Thorshill 

Vacker sallad på vackert fat

Det härliga rymliga mittskeppet på Thorhill

Johanna o Ninni - lika söta båda två!

Ninni, pappa o farfar

Ninni hälsar på famor Mickans tvillingbror

Husesyn!

Bara bror Magnus o hans Tina saknas 

En makalöst god gryta på älgkött och kantareller och rostad potatis

Ninni  ligger på bordet medan pappa funderar på något...

Mätta magar vilar innan kaffet....

Intensiv fotodag!

Pust!

Sicken dag! Jätterolig, spännande, intressant, lärorik, inspirerande men också ganska intensiv och krävande.

Vaknade halvfem, glad och utsövd. Blev hämtad i snöyra och hårda vindar vid 06.30 och så gav vi oss ut på en matfotoresa, jag och min kollega på Landsbygdsnätverket, Eva, som är projektledare för projektet MATtanken som särkilt uppmärksammar maten och måtiden i det offentliga köket.

Vi började i med frukost för fritidsbarn och så småningom även skolbarn på en skola. Sen vidare till ett annat kök där man lagar mat både för skola och äldreboende. På nästa kök hade man, förutom skolans tillagningskök, även en restaurangutbildning. Där kunde jag inte motstå några snygga skäggbeprydda kockar...

Nästa kök var ett kök som lagade runt 550 portioner till högstadieelever.

Där blev jag inte helt omtyckt. En kille som kom från ett annat land än Sverige sa, medan jag fotade salladsbuffen och matserveringen:

- Hallå där, du tjocka mormor, ge fan i att fota mej va? Jag vill fan inte va me på kort. Fattar du mormor???

Öh, så kan det också gå...

Sen for vi till ett par ställen som i förädlingskedjan som finns i den långa kedjan från jord till bord. Jag fotade på en gård som arbetar med vitkål och tomater.

Efter det stanande vi vid min kollegas gård där jag tog några foton på henne i sin hemmiljö.

Därefter åkte vi till en inrättning där flera lantbrukare gått samman och där de tillverkar kallpressad rapsolja, en ren naturprodukt som utvinn genon konsam pressning under låg temperatur.

Nu har jag stapplat in på mitt rum där Major Iggers väntade på mig i all stillsamhet. Jag borde gå ut och äta lite men jag är såååååå trött! Och det är en lång fotodag i morgon också.

Kanske nöjer jag mig med att, förvisso hungrig, tillbringa kvällen i tystnad och snar sömn med endast majoren som vittne...

Fotografering i morgonköket på Frösve skola 

Fullt pådrag i Timmersdalaköket

Kockarna Mikael och James på Kavelbroskolan

Maten på Helenaskolan

Vitkål på Stockagård

Eva Sundberg, projektledare för Landsbygdsnätverkets projekt MATtanken

Fotojobb på Skeby gårdar

Skeby Gårdar och deras kallpressade rapsolja

Min rumskamrat

Sovit gott!

Gomorron Govänner!

Sovit såååå gott här i major von iggers rum på hotell Majoren i Skövde.

Kröp till sängs redan strax efter klockan åtta, sååå trött efter en mer eller mindre sömnlös natt mellan söndag och måndag, en lång arbetsdag och en småkämpig bilresa upp hit i mörkret på en väg med massor av vägbyggen.

Det var helt underbart ljuvligt att borsta tanden och krypa ned i svala och alldeles alldeles kritvita, lena och rena lakan. Somnade nog nästan omedelbart och sov hela natten! Det hör till ovanligheterna numera. Jag är nu glad som ett barn, sömnen är skön och vederkvickande!

Nu väntar ett par intensiva arbetsdagaar här i trakterna. Min kamera är laddad, extrabatterier och extra minneskort likaså. Jag är också laddad. Nu ska här fotograferas MAT i offentliga miljöer. Skolor, äldreboende, förskolor.

Tillagning av mat. Servering av mat. Ätandet av mat. Beredning av mat. Leverans av mat. Förädling av livsmedel. Transport av livsmedel. Ett spännande, men också rätt så utmanande, jobb.

Ikväll ska jag återigen smyga tillbaka in här i majorens rum. Förhoppningsvis kan jag lägga mig lika tidigt. Och förhoppningsvis sover jag lika gott...

Ha en fin tisdag alla fina där ute!

Tack Livet

Njuter fullt ut av den tidiga morgonen. Älskar att se dagen vakna. Se natten fly. Se ljuset vinna över mörkret. Dagen vinna över natten.

Se hur koltrastarna, som gryningens första och djärvaste besökare, vågar sig fram ur nattens gömslen och picka i sig frön inunder fågelmatsbehållarna. Kivas lite sig emellan. Jaga bort den koltrast som har mage att picka i sig frön mitt framför just min gula näbb! Ve dig trast!

Jag stoppar in några vedträn i vedspisen. River loss lite näver och bygger en liten antändningsgrotta.

Tänder många stearinljus vars fladdrande lågor blir till leenden som ler just mot mig. 

Jag släpper in alla katterna som trots hunger och frukostiver, förnöjsamt positionerar sig på stolar och mattor och spinner gott i den sköna vedspisvärmen.

Mini har lagt sig i hammocken intill det varma elementet och Dagny har lagt sig ovanpå sin mamma. Som alltid. Hon vill alltid tränga ned sig intill sin mor, och finns det inte plats, lägger hon sig ovanpå.

Mjuk meditativ musik strömmar från högtalaren på låg volym.

Doften av nybryggt kaffe börjar spridas i köket. 

Jag njuter. Gläds åt dessa rofyllda morgnar som jag då och då lyckas få. Dessa hemmamorgnar som för mig är de dyrbaraste av gåvor. Ödmjukt och njutningsfullt tar jag emot dem. Lever dem. Njuter dem.     

Tack Livet för att du ler mot mig. Jag tar ödmjukt och tacksamt emot. 

Tack Livet.