Lättad över att ha kommit hem efter en av de värsta hemfärderna ever från Långtbortistan. Resan tog nära två timmar.
Det var otäckt. Jag var riktigt rädd. Noll sikt, snödrev efter snödrev, olyckor och stillastånde lastbilar.
Jag har aldrig förr sett så lååånga pärlband av bilar både i backspegeln och i den mötande trafiken krypa fram i typ femtio.
Alltså, vissa dagar avskyr jag verkligen att långpendla till jobbet och då tar sig det inre tvivlet ytterligare litet större proportioner...
Hur som helst. En varm våg av lättnad och tacksamhet for genom en superspänd och uppskärrad tant när hon näntligen svängde ned på lagårdsgatan här hemma.
Var försiktiga där ute!!!
tisdag 27 februari 2018
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag om nån lider med dej jag har kronisk
SvaraRaderaskräck för vinterkörning!!!! Man kan va
försiktig själv men det finns alltid
någon som ska stila till det!! Hoppas du kan jobba hemifrån!!Ha det!!Kram Monica
Hoppas också att du kan jobba hemma idag.
SvaraRaderaDet är jobbigt nu med denna vinter.
Kram
Sivan