SVT och Sveriges Radio...

Hörni…. Vill dela några känslor som uppfyller mig. 

Hela mig (o dä ä mycke dä :-).

Tänk, för inte så länge sedan var jag en plågad själ som befann mig i Grubblandets Grotta, ledsen, förvirrad, oförstående, tillintetgjord, villrådig, kränkt, undrande, sökande, famlande och i stor ambivalens om hur jag skulle göra med mitt liv.

Du milde! 

Gråt och tandagnisslan, mörker och ångest, sorg och tvekan men också drömmar, hopp, längtan och tilltro i kombination med självbevarelsedrift och en näve jävlar anammat ledde fram till beslutet att säga upp mig från mitt jobb som jag faktiskt älskade men som av olika anledningar blev så omöjligt superkrävande och ickehanterbart.

Därför vill jag säga att jag är nog den lyckligaste och gladaste kvinna ni kan se, innerligt och ödmjukt tacksam att både Ni och Livet ler så generöst och ödmjukt mot mig sedan jag tog beslutet för en månad sedan. Nästan varje dag händer något fantastiskt!!!

Igår vågade jag utmana mig själv och hålla den förta föreläsningen på år och dar! Shit, vad jag var nervös. Men både jag och publiken överlevde! (tror jag) 

I natt kunde jag inte sova därför att jag visste vad som skulle hända idag.

För idag kom duktiga, mysiga och skickliga Kristin Renulf från SVT till mig och följde med mig ute på gården ett par timmar. Hennes arbete ska resultera i porträttet TRE MINUTER som ska sändas nu på fredag kväll, 7 mars, i SVT Smålandsnytt klockan 19.15.

Som om inte det vore nog så medan vi gick i skogen ringde Hasse Petterson från Sveriges Radio P4 Jönköping…

Förstår ni varför jag är OERHÖRT GLAD LYCKLIG TACKSAM O ÖDMJUK inför hur livet just nu är???

För tänk om allt verkligen går väl!?! 

Tänk om jag kan få leva så här hemma på gården med djuren naturen och F-orden Författare * Fotograf * Föreläsare?!?

Tänk om...

Nu nyper jag mig i armen igen (jo, jag har måååånga blåmärken där nu)

Om jag nyper i mig i armen får ni hålla tummarna. Ni som vill. Ni andra får blockera mig om ni inte orkar med mig och mina lyriska lyckobeskrivningar (förståeligt i högsta grad i så fall J )

Men nu ska jag sova – är såååå trött... Men glad och lycklig. 

Puss & Kram!

(Och tack Kristin Renulf för idag! Nu kan jag bara hoppas att det blir bra... :-) 

Yours Auntie M