Overklig beundrarpost!

Minsann om inte Husmor vaggar omkring här i stugan och rodnar!!!
Fnissar lite emellanåt.
Skakar på huvudet.
Nyper sig i armen.
Skakar på huvudet igen.
Ny rodnad. (Huruvida rodnaden beror på tantvallningvärme eller genans är emellertid svårt att avgöra...)
Så går hon fram igen till det blå fatet där det ligger ett gäng vykort.

Så tar hon upp ett par stycken. Läser. Fnissar. Skakar på huvudet. Ny rodnad. Nyper sig i armen. Tantvallning. Fniss. Skakar på huvudet.

Vad är nu detta undrar ni?

Jo, vår Husmor har fått BEUNDRARPOST i veckan.
Sms.
E-post.
Vykort.
Ryggdunk.
Kramar.
Telefonsamtal.

Med vad???
Jo, något så trevligt som;

Hyllningar.
Beröm.
Glada tillrop.
Gratulationer.
Postade kramar.
Beställningar.
Förhoppningar.
Begärningar. (oj, sånt ord finns visst inte)

Vad då undrar ni säkert igen.

Jo, efter att den gamla tanten till slut fick tummen ur en voluminös kroppsdel och skrev kontrakt med ett bokförlag för att släppa sina foton, fniss, fabuleringar och funderingar också i bokform har många, många, många hört av sig och vill gratulera och lägga in beställningar. Å alla vill de ha sina böcker signerade av Husmor själv.

Å så ska det bli.

Men hon fattar det inte. Det känns så overkligt, säger hon.
Så hon vaggar omkring här i stugan och rodnar. Fnissar. Tummar på korten. Skakar på huvudet. Tantvallning. Nyper sig i armen. Fniss. Skakar på huvudet.

Och - förstås - LER LYCKLIGT!!!!