torsdag 27 september 2012

Sista kvällen ute?


Ihärdigt regn. I flera dar.

I morse då jag gick genom de närmast ogenomträngliga markerna längst ned i Ängen porlade det friskt i alla bäckar och diken. Jag steg ned mig ett par gånger i gyttjan men lyckades otroligt nog kravla mig upp ur de sumpiga hålen. Hundarna såg medlidsamt på sitt osmidiga beläte till matmor där hon föga framgångsrikt försökte leka naturnisse på exkursion.

Igår var så dunkelt hela dagen att vår Herre, eller vem som nu bestämmer över vädret, inte kan ha bemödat sig att glänta på grytlocket en endaste liten stund för här låg då ett gråtungt täcke tätt tätt över gården som vore det ett solkigt gammalt aluminiumgrytlock.

Men häromdagen rådde ett helt ljuvligt fantastiskt sensommarväder! Klarblå himmel, hög luft och en generös och flödande sensommarsol.

Jag insåg att det med stor sannolikhet skulle bli årets sista sensommarkväll ute i brasans sken och utomhusljuskronans sällskap.

Å även ett osmidigt beläte vill föröka ta tillvara på de sköna stunder och ögonblick som bjuds innan dunkelt dovt höstmörker är det enda som återstår av kvällarna på gården...







FOTNOT:
Idag är både trädgårdsmöbler och ljuskronan borta och inkörda för vinterförvaring uppe på rännet. Ni vet, där uppe där vi snart ska samla klanen för att göra julbockar och adventskransar.

Så när allt kommer omkring kommer blir det inte bara dovt mörker som återstår, tids nog står det glyrande julbockar och glittrande adventskransar runt om på gården.

Och jag har redan sett ut både innegranen och utegranen. Men det har jag inte sagt till Husfar...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar