lördag 29 september 2012

Änglar Trumpeter o Sketos...

Änglatrumpet till glädje för både folk o fä...
Jag blev vid en sådan där änglatrumpet för flera år sedan.

Den har vi sedan kämpat med med under åren. Kånkat ut på försommaren, ful som stryk med bara några spretiga pinnar kvar efter vintervilan. Med stor möda och vi sen planterat om den där jästra änglatrumpeten i största kruka som någonsin står att finna här på gårn. Så har vi hävt i med massor av dynga eftersom ju den ska ha "gott om utrymme och mycket näring". Bah!


Hela sommaren väntar vi sen på att de väldoftande klockorna ska slå ut, dingla och vinka med sin aprikosa färg och underbara väldoft (jo faktiskt så doftar de helt fantastiskt gott!)

Vi vattnar och vattnar och vattnar. Tillför näring, näring och näring.

Bah igen!

Inga klockor vinkar. Ingen väldoft sprider sig.

Vatten och näring.

Vatten och näring.

Inga klockor. Ingen doft.

Jag blänger ilsket på den jäkla änglatrumpeten.

O det varde Höst!

Å så dax att kånka ned eländet i källaren igen.

Och si. Det varde väldoft. I källaren!!!!!!!!!! Å hur kul är det.

Mer blängande.

Nåväl.

I år tänkte jag att nu ska den jäkeln få vad den tål.

Slängde upp eländet på säckakärran och vrålade ut över lagårdgatan och ner bak lagårn.

Där tog Husfar resolut upp den mitt på dyngans högsta topp och grävde ned den.




- Där får du väl både utrymme och näring så det förslår, sa han nästan muntert - åtminstone för att komma från Husfar.

Å jäklar vad den har vuxit!!! Å du milde himmel vad den har blommat!

Men till vilken nytta???

Änglatrumpetens underbara väldoft finns nu i mängd och parti eftersom den dinglar av den ena klockan efter den andra som vinkar och vajar glatt i vinden.

Denna väldoft har alltså sitt epicentrum sig mitt uppe på dyngan -alltså mitt i all sketdoft!

I härlig konkurrens från getskit, hönesket, ankskit, gåsskit, hästskit och en och annan kattskit som spetstar till sketoset, står nu min änglatrumpet och tronar!


Det blir som nån slags dofternas relativitetsteori.

Blomdoften och Sketoset tar ut varann liksom...

Eller som i matematiken där produkten blir positiv om man multiplicerar två negativa tal.

Nåja, jag fick i alla fall en förbaskat stor och rikblommande änglatrumpet - om än ingen väldoft...

2 kommentarer:

  1. Ojojoj... här har jag skrattat så tårarna rann... läste högt för husfar här i huset, som också skrattade... :)
    Känner igen kånkandet på änglatrumpeter och att de helst blommde när de kom in för vinterförvaring till ingens glädje.
    Vet inte riktigt hur jag hamnade här hos dig - kan bara säga att jag är sååå glad att jag hittade hit och sparar adressen så jag hittar hit igen!
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  2. Hehe, ja, alla änglatrumpetsägare känner nog igen sig i det Anki! Vad skoj att du hittade hit in och varmt välkommen tillbaka. O tack Karin P, Svärdottern och Tjockatanten för goa tillrop - men du Karin P, The Problem Area tar jag förstås inga bilder på... Kram!

    SvaraRadera