När matmor rusar omkring i skogen i jakt på dess goda gula guld så ger ibland hundflickorna upp. (Alfons är ännu iväg på Non-Erotic-Holiday så det är bara flickorna hemma här på gårn).
Och flickorna tröttnar ibland på att rusa med över stock och sten. Ja,jo, ibland under stock också för att återge korrekt.
Suckande ger de upp rännandet och finner sig en lämplig plats att vänta in sin ivriga matmor på.
Idag fann Alice sig en vacker väntplats i en soldränkt glänta. På en upphöjd plats lade hon sig tillrätta på en mossbelupen sten där hon värdigt låg och betraktade skeendet omkring sig.
Blenda har litet mer spring i benen och uppehöll sig förvisso i samma soldränkta glänta men är för nyfiken på allt och alla för att ligga still.
Bland solvarma blåbär och lingon, ljung och mossa, en och ek fann mina små hunddamer en Väntplats Värdig Vovvar.
O hjälpte varken till med plockning eller rensning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar