Höstlövsfägnad...

Så är hösten här och visar löven var skåpet ska stå. Eller rättare sagt, var det inte ska stå.

Hösten åstadkommer vedergällning för månader av knoppning, utslagning, lövprakt och imponerande sommargröna lövverk mot lika sommarblå himladagar.

Nu så! Säger hösten barskt till löven och slår näven till bordet. Kräver obeveklig kapitulation. Och löven har inget annat val än att lyda. Nja, en och annan rebellisk järnek står emot.

Så nu återgår löven i utveckling. Ett slags lövregression kanske?

De förändras, förfulas, förminskas. Tills de lika ofrånkomligt en dag släpper taget om 2011 och segnar uppgivet, kanske trött, mot marken för en lång lång vila...

Men grannt är det allt...









Men allt är inte inne i förgänglighetens tunnel. En del är i sin fullast prakt! Se här, några frukter från mitt "Johanäppelträd", som jag tror är Aroma.

Och goda är de! Några åker snabbt ned i väskan när jag traskar ut till maskinhallen och till väntande bil som ska följa mig heeeela vägen till redaktionen i Långtbortistan.

Men då har jag ju i alla fall färdkost. Aromfylld sådan...

God morgon!