Tre rävar!

Jag säger det genast. NEJ. Det är inget aprilskämt! Det är det inte! Jag lovar.

Ännu en lååååång natt med rävarnas skrikande och ylande precis inpå knutarna. Skrik som skär genom märg och ben. Med risk för att ni inte tror mig måste jag ändå berätta att det inte bara handlar om EN räv. Inte heller TVÅ. Utan TRE!!!!!!

Tre rävar som väljer att stryka runt här på gården bland bodar och hus om nätterna. De ylar och skriker sins emellan. Inatt lyste vi på dem från sovkammarfönstret, en satt precis nedanför fönstret och ljuset från vår ficklampa fick hans ögon att glänsa slugt.

De andra två krafsade och rafsade i snön där det ligger lager av solrosfrö som de verkar tycka om. Vackra är de men deras skrik om nätterna får verkligen håret att resa sig i nacken.

Bjuder på några glimtar av en av dem som på morgonen var här och rafsade efter frön - jag stod i sovkammarfönstret i bara mässingen och fotade. Husfar betraktade roat scenariot, skrockade gött och sa:

- Snacka om naturfotograf....

Påskfrukost o 6-årskalas

I morse samlades klanen i Hjältaryd Ollagård till gemensam påskfrukost och - inte att förglömma - fira Gottfrid som blir sex år idag!

Hipp Hipp Hurra Hurra!!!

Bjuder på några glimtar från vår lilla födelsedagsfest.

Husfar och jag är inte så noga med paketinslagning...

skarp syn o vass tunga

Husfar och jag har varit och hämtat ut våra nya glasögon.

Jag själv har haft glasögon sedan jag var 13 år men Husfar, han har aldrig haft glasögon. Fram tills nu har han varit lika skarp i synen som han är vass i tungan.

Nu fick det bli glasögon för att råda bot på det ena. Man kan undra om det blir tandställning för att råda bot på det där andra.

Eller nä, det är ju snart ändå dags för löständer....

Kärlek???

Jag är lite trött och sliten. Så pass att jag till och med känner mig lite frusen. Gjorde misstaget att förtälja detta högt för gubbskrället. Jag sa:

- Nä hua, jag fryser faktiskt (ty detta är mycket ovanligt)

Först trodde jag inte att han hörde mig för han gjorde icke en enda åthäva utan fortsatte att stabliga ned i sin egen ”My precious”. Men sen kom nog mina ord ändå ifatt honom för plötsligt lyfte han blicken från mobilens skärm och förflyttade den uppåt så att hans ögon kom att möta mina.

Så klövs hans ansikte av ett vargagrin och han utbrast:

- Men älskling, har du äntligen rakat benen?

Missad Vårdagsjämning

Du milde!

Det har  varit vårdagsjämning! Och jag noterade det inte ens!!! Fy skäms Mickan.

Jag som verkligen brukar tycka att det är jätteviktigt med vårdagsjämning som ju inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn.

Och det är den lilla punkten på himmelsekvatorn där passagen sker som kallas vårdagjämningspunkten.

Nåja. Här är vi förvisso ännu kapslade i vinterns och Kung Bores famn, men några färgglada tulpaner för tanken till våren - inte sant?

"Stutasvängen" kl 05.49

Och idag känns det faktiskt lite försiktigt som vår!  För i morse reste jag för första gången till jobbet i D A G S L J U S!!!! Det var stort.

För att inte tala om när jag for hem!

Lekfulla cumulusmoln följde min hemfärd från en blå himmel. Och när jag väl kom hem - ja då fann jag gård, hus och hem ännu famnat i SOL!!!

Till och med över Lyckopölen dröjde sig dagens sista flyende ljus kvar och kastade långa skuggor från dammen kringgärdande lövträd.

Jag är glad, lycklig och tacksam!!! Tänk att det lååååånga vinterhalvårets jobbiga långpendlande i mörker och halka går mot sitt slut!!!

Nu vågar jag försiktigt sträcka på halsen och snegla framåt...

Egentid...

Ibland måste man bara dra sig undan. Vara för sig själv. Reflektera och fundera. Men - det måste tillstås - det kan innebära att man får kalla fötter...

Harebra!

Vackert Vitt Vinterbröllop

I går ansvarade jag för en bröllopsfotografering. Jag har fortfarande adrenalinpåslag i kroppen!!!! Inget får ju gå fel - man kan inte göra om det utan allt måste stämma direkt.

VILKET BRUDPAR!!!

VILKEN FAMILJ!!!!

VILKEN BRUD!!!

En dröm att få fotografera dem! Hade vädret på vår sida också.

Den helt helt helt bedårande vackra Bruden var tålmodig i sin skira klädsel och hade tuppaskinn av kylan hela tiden men klagade inte en enda gång.

Husfar och brudgummens far fick assistera med allt ifrån handräckning av plädar och fårskinn, rolla bort hund och katthår på mörka kostymer som orsakats av nämnda fårskinn och plädar. Hålla i buketten och sucka över jobbiga jag som styrde och ställde med allesammans för att få till bilderna så som jag hade sett framför mig.

Det hela omgavs också av stort hemlighetsmakeri ty detta var ett överraskningsbröllop som tog andan ur gästerna som kom på Elins 30-årsfest som sedan visade sig vara ett bröllop!!!

När batteriet tog slut innan jag var halvfärdig knöt det sig i magen på mig, Husfar fick löpa ned till stugan och hämta batteri nr två som låg i laddaren  Kylan fullkomligt ÅT batterikraftren. Kameran var för säkerhetsskull laddad med två gigantiska minneskort - det behövdes...

Husfar fick exempelvis, till att börja med, klättra upp i maskinhallens tak där sparkstöttingarna stod. Jo, han suckade och stånkade. Inte minst när vi grejade uppe på rännet och skulle rulla Grållen fram och tillbaka så att den hamnade precis så som jag ville. Heder åt en sådan karl!