måndag 25 augusti 2014

NYFÖDD! Längd: 42 cm Vikt: 129 Mb

Krysta! Krysta! Jobba! Jobba!

Pust och stön. Stön och pust!

Efter flera dygn, slitsamma dagar och långa nätter, föddes den då äntligen!!!!!

42 centimeter lång 129 megabyte tung och 29 cm bred.

14 fina friska blad och fullt utvecklade färger!

Ett litet stort mirakel.

Jag och ”pappa” Kent Eriksson, grafisk formgivare, samt ”kusin” Eva Månson, Isabergs förlags förläggare och ägare, är visserligen en smula matta efter allt värkarbete, ansträngningar och vedermödor som kringgärdat denna förlossning men mest av allt är vi stolta och nöjda över vår förstfödda almanacka:

MICKANS GLADA ALMANACKA 2015

(Ett tips - klicka på bilden om du vill se den större - på så vis kanske du kan läsa mina små månatliga tänkvärdheter också :-) )
















Älskade kära betydelsefulla läsare!

Jag har den största förståelse för att ni är besvikna på att jag varit försvunnen i över en vecka! Men - ni får faktiskt försöka visa lite överseende gentemot Eder Lanttant. För min bortavaro har sina randiga och rutiga skäl! Jag har, som ni vid det här läget nog har insett, varit instängd på FÖRLOSSNINGSKLINIKEN!

Innan jag åkte in till Förlossningen hade jag värkarbete från och till i veckor. Och konstigt nog så kom det småttingar till världen redan då - fastän det stora värkarbetet inte hade kommit igång. För så mycket känner jag mig själv och min kropp att jag visste att något stort var på väg att födas.

Men de här rara VYKORTEN ploppade fram under förarbetet som ett hopp, ett löfte om vad som komma skulle.







Men snart satte värkarbetet in igen. Det värkte och malde och till slut var jag tvungen att stänga in mig på Förlossningskliniken.

Jag var  helt enkelt tvungen att koncentrera mig mer på värkarbetet.

Men mest av allt så behövde jag professionell hjälp i förlossningsarbetet!!!

Det fick jag i Kent Eriksson som lugn, trygg, professionell, insatt, kunnig och lite humoristisk gjorde stor insats i födelseprocessen!

Men så började jag frysa så väldans. Kent lade på mig filtar men det hjälpte inte, medan frossan pågick föddes de här JULKORTEN!








Sen tittade vi förundrat på de alla de tolv små skapelserna och fascinerades över deras födelse.

Nickade och gladdes över resultatet trots att vi var trötta.

Men oj, det var ju ännu inte klart. Tvärtom!!!

Efter bara några timmar senare började värkarbetet på allvar och det blev riktigt kämpigt!!!

Till slut kom alltså vår förstfödda till världen!

Så vi tar av oss hatten, bugar oss och säger väl då:

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDEN Mickans glada Almanacka



Både vykort, julkort, almanacka samt böckerna:
Mickans Vårliga Vådligheter
Mickans Somriga Sammelsurier
Mickans Höstliga Hiskeligheter
kommer jag ha med med mig ut på mina föreläsningar och boksigneringar i höst (uppdaterad lista om event kommer)

Alla alster kommer också finnas med på exempelvis Bok och Biblioteksmässan i Göteborg 25 - 28 september.

Den 2  november släpps fjärde boken
Mickans Vintriga Virrigheter så från och med då har jag mig alla fyra böckerna plus alla de andra sakerna såsom vårkollektionens Mickans Tänkvärdheter - både höst och vårkollektion, Mickans Glada Almanacka samt God Helgkorten.

Har du inte möjlighet att träffa mig så kan du bara gå till din bokhandel där du bor så tar de hem mina alster till just "din" affär på bara någon dag!

Du kan också beställa alla saker på www.isaberg.nu

Men nu, alla fina godingar, så måste jag jobba vidare.

Jag har redan hämtat mig efter förlossningen och har börjat arbeta med Vintriga Virrigheter som är den fjärde och sista boken i min årstidsbundna feelgoodsserie med charmiga texter och mustiga foton från livet som snurrar kring en frodig Husmor och en skälmsk Husfar på en liten småbrukargård i Småland.

Sensommarkyss och Regnbågskram!

Eder Lanttant






måndag 18 augusti 2014

Juniorer vs Veteraner

Igår hade vi så kallad motorintresserad ungdom här på gårn.



Inte vilka motorer som helst utan dessa unga juniorer intresserade sig för gamla veteraner. Gamla traktorer närmare bestämt.

Det var vår Enfödde Son Ludwig och hans ko-mpisar som skulle iväg på veteranrally för traktorer och mopeder några mil bort i häradet.

De kom och svängde in här på morgonen och meckade och fixade och trixade med såväl vår gamla Grålle som med sina egna. Det var lite trix att få plats med allt på maskintrailern men skam den som ger sig, pojkarna lyckades alldeles eminent med att både raska istad vår gamla Grålle (nja, Husfar var med något litet på ett hörn när det gäller gårdens Grålle ty denna har han ju 46 års erfarenhet utav)

Jag stod bredvid och log brett, tyckte det var synnerligen vederkvickande att se dessa rara juniorer David, Jesper och Ludwig trixa med de gamla fordonen medan den stora Valtratraktorn verkade stå och flina åt de gamla små traktorerna med sina fnuttiga hästkrafter.












Så åkte då detta maffiga ekipage iväg bort över häradet för att delta i ett veteranrally. Vår gamle Grålle fick igår vara med om sitt största äventyr någonsin. Inte ens då Husfars farfar köpte Grållen 1968 hit till gården som den allra första traktorn hit, åkte den maskintrailer!

Nej, då satte sig min Svärfar Alvar på den hårda sitsen och körde den hem från maskinhandlarn Lennings i Eksjö hem hit till Kärr.

Den gången, 1968 var det, liksom igår, kallt och blött ute - men vad gör väl det när man har med fina Grålletraktorer att göra?

Förhoppningsvis dyker denna trio av Juniorer och Veteraner upp här i Nävelsjöbyn på Hemvändardagen den 31 augusti - då ses vi väl???







lördag 16 augusti 2014

NY FAMILJEMEDLEM?

Hello Catlovers!







Nu ska vi presentera oss lite mer för dig och se om nån av mig eller mina syskon är just DEN misse som passar in som en trogen och lojal familjemedlem just hemma hos dig!!! Vi föddes här på gården samma dag som vår matmor släppte sin andra bok Somriga Sammelsurier just ovan huvudet på oss, uppe på logen. Det skedde på Nationaldagen i somras, alltså den 6 juni och därefter kallar Husmor oss för sina National(s)katter.

För säkerhets skull satte Husfar buntband på dörren in till boxen där vi låg med våra mammor, ja, vi har två mammor som hjälptes åt att föda oss på en och samma dag. De, våra mammor alltså, effektiviserade födandet genom att först födde den ena mamman två kattungar medan den andra då var assisterande barnmorska. När tvåbarnsmamman pustat ut och hämtat krafter som födde den andra mamman tre kattungar och då assisterade den först kättlande mamman vid förlossningen. Sedan dess har vi vuxit upp med två mammor så vi har hela tiden haft minst en varm kattmamma att kura ihop oss intill.

Vi har vuxit upp i en sockerlåda fylld med hö i en box i stallet. När vi blev lite större har antingen Husmor, Husfar eller Lilldräng kommit ut varje morgon, stoppat in oss i en kattbur och burit oss över vägen in till huset där vi sedan ömsom lekt, busat, ätit och sovit under dagarna. Måååånga soltimmar har vi legat bak en svalkande blomkruka ute på terrassen hos husbondsfolket.

Så vi är vana vid både yra tanter, ivriga barn, rufsiga hundar, bräkande getter, flaxande höns, tjuriga ankor, grymtande grisar, smattrande traktorer, tunga hästar, grälande husbondsfolk och pussande dito…

Vi har alla fått litterära namn eftersom vår underliga Husmor envisas med att ge oss det bara för att vi föddes den dagen hon släppte sin andra bok. Men det finns alltid ett krav när hon ska namnge oss. Det måste finnas med ett ”S” i namnet därför att det är den hemliga koden för mat och samvaro. När vi kanske är ute i matmors frodiga blomstersängar och leker som bäst kan vi plötsligt höra hennes:

-Psssssssssssssssssssssisssssssisssssss!

Vi kommer då alla rusande som skållade troll när vi hör det samt slamret med en sked mot den rostfria skålen där hon lagar vår gröt bestående av torrkattfoder för kattungar samt några skedar burkmat samt ett par droppar ljummet vatten. Av detta rör hon ihop en gröt och breder ut på en vit porslinstallrik ut i kanterna och sätter ned på golvet. Vips formerar vi oss där runt som en femklöver och äter snabbt som tusan, mest bara för att någon annan inte ska får mer än just mig… 

Dessutom tränar vi med kattlåda och hittills har det inte skett en enda ”olycka” inomhus utan antingen springer vi ut i landen eller så går vi på lådan med kattsand som står i farstun. Om ett par veckor kan vi tänka oss att vidga våra vyer och kanske få flytta hem till dig och bli din älsklingskisse?

Men Husmor kräver att vi ska flytta till hem där det är meningen att vi ska få stanna och bli en älskad familjemedlem som får ge och ta emot mycket kärlek, kel, närhet och värme. Jag vill gärna bli din darling Clementine – om du vill bli min…

Det här är vi:
Först ut är ESAIAS!




Jag heter: ESAIAS Tegnér och är en kattkille med randning som går i ljust grått och ljust ljust rött. Randningen är inte så tät utan i bredare ålar. Jag är en ganska lugn katt som visserligen tycker om att gå på upptäcksfärd men jag går gärna undan och vilar en stund och tittar på de andra när de busar. Jag tycker om att bli klappad och prata en stund, gärna politik. Min päls är väldigt mjuk och följsam.

Jag, ESIAS Tegner, kostar: 444 kronor inklusive moms och morrhår.

Nu kommer SELMA!





Jag heter: SELMA Lagerlöf och är kullens mest försigkomna katt. Jag har långt före alla andra listat ut hur man kan ta sig ur boxen och springa upp till Husbondsfolket och få sig lite extra kel eller ett skrovmål eller två medan resten av kullen snällt får ligga kvar ute i stallet. Jag har en jättefin teckning med vita framtassar och höga vita sockar på bakbenen. Jag går dessutom gärna upp och lägger mig intill tangentbordet när Husmor sitter och jobbar.

Jag, SELMA, kostar: 444 kronor inklusive moms och morrhår.

Nu kommer H-C!





Jag heter: H-C Andersen (uttalas HåSe) och är kullens mest gråställda katt. Har tajt tigrering i grått utan inslag av rött. Husmor säger jag är stickelhårig och jag har kort, kort päls och kommer bli precis som Husbondsfolket huskatt Randis. Jag är rätt busig, uppmärksam och har massor av spring i benen. Gilar att kasta mig över mina syskon och brottas och bita dem i svansen. Men när jag har ätit och blivit trött blir jag gärna klappad och smekt en stund tills jag faller i sömn. Jag är visst en riktigt ”Petsson och Findus” katt säger de och kommer bli lång och slank.

Jag kostar: 444 kronor inklusive moms och morrhår.

Nu kommer GÖSTA!




Jag heter: GÖSTA Knutson och är kullens filosof. Kattvärldens Ferdinand. Jag sitter alltid med ett slags förvånat uttryck i mitt ansikte säger Husmor, som om jag hade ögonbrynen höjda och förvånat betraktar allt omkring mig. Jag är en riktigt cool kille och när det är mat missar jag det ibland för jag ligger och softar nånstans i nån fåtölj eller i någons säng. Jag har en jämn och jättefin teckning med vita strumpor och långa kritvita morrhår. (Jag är mammas älskling så om ingen annan blir vansinnigt förälskad i mig så ska jag stanna kvar här på gården)

Jag kostar: 444 kronor inklusive moms och morrhår.

Nu kommer ELSA!




Jag heter: ELSA Beskow och är vansinnigt söt. Har ett näpet ljust ansikte, uttrycksfulla ögon och älskvärt utseende. Jag tycker om närhet och kel, var den som först började spinna av oss alla. Jag är inte lika försigkommen som min syster Selma utan lite lugnare men är nyfiken som tusan på allt som händer. Fast – en familj har redan blivit rasande kära i mig så jag har halvt om halvt redan tingad – men eftersom jag är så himla söt så kunde jag inte låta bli att posera för er alla. 

Jag kostar: 444 kronor inklusive moms och morrhår.

Tror ni att jag eller nån av mina syskon är ämnade att bli just er familjemedlem så skriv en rad till Husmor på adress: mickan.thor@icloud.com eller sms på hennes fån: 0730 510 520 så får ni etablera kontakt och kanske komma och hälsa på oss här på gården.

Mjau o Kurr o Spinn o Gos...

Hälsar SELMA, GÖSTA, ELSA, H-C, ESAIAS


fredag 15 augusti 2014

Koll på läget




Idag håller vi djur koll på läget för Husmor är uppstimmad och nervös och har åkt från gården. Varför? Jo hon ska hålla föreläsning och hålla signeringsstund idag.
Hon sover inte nätterna innan...
Men nu har hon åkt och vi är glada för det för nu har lugnet lägrat gården.

Gomorrhår!




tisdag 12 augusti 2014

Larver, baggar, horn och knölar...


Kära vänner! Idag tänkte jag att ni skulle få bekanta er med noshornbaggen!!


 Ni har ju tidigare träffat på larverna. Ni vet, de där som finns i min dyngstack och som jag har sådant sjå att hålla ordning på. Eller nja, det är väl mest hönsen jag måste hålla ordning på så de låter bli de förtjusande larverna som jag vårdar så ömt. Ni minns väl? Om inte, kolla här: Drottningen av Dyngan (fast då trodde jag det var ollonborrar o inte noshornsbaggar...)


Men nu ska ni inte bara få träffa larverna utan även självaste noshornsbaggen!

Just det här är en hane (honan har ju en knöl istället för ett horn - vilket Husfar finner viss munterhet i o mumlar något ohörbart medan det rycker i mungiporna på gubbskrället... )


Dessa rara individer svärmar i midsommartid fast man ser inte så ofta själva noshornsbaggarna eftersom de är nattaktiva - och det är ju inte jag.

Nåväl. När mödrarna blivit omsvärmade (lyckost dem...) sätter södra Sveriges samlade numerär av noshornsmödrar fart mot Mickans Dynghög och flyger just hit för att i min välbrunna sket nedlägga sina 40 ägg just här bak lagårn.

Här ligger de sedan och växer och växer och växer uppåt en fyra fem år innan de förpuppas i en stor kokong. (Om jag lyckas skydda dem förstås, annars kan både hönan Sack-Röv och Tung-Gump med stort välbehag och mumsiga smackanden sätta i sig ett par feta larver till middag).


Hur som helst, de som klarar sig undan både glupska hönor o tunga kärringar blir baggen till slut så här snygg!


Åtminstone hanen - honan har ju bara en knöl på huvudet...

torsdag 7 augusti 2014

Lokalmedia - Respekt!!!



Lokalpressens medarbetare är väl ändå fantastiska. De har här på min blogg hittat och läst berättelserna om mina OFATTBART VÅRLIGA VÅDLIGHETER i Strasbourg som hände under förra resan i maj månad. (tryck på länken om du vill läsa om vådligheterna och reseskildringen i maj)

Lokalpressen hade också läst om MINA SOMRIGA SAMMELSURIER  alldeles nyligen i Strasbourg och de upptäckte dimensioner i berättelsen som de ville sprida vidare till alla sina läsare!

Tack Vetlanda-Posten och Hallpressen för att ni såg ett värde i att berätta om mina små små små insatser i kampen för demokrati, humanitet och rättvisa.

Jag är tacksam och berörd över ert vidsynta perspektiv och över de många olika samhälleliga dimensioner ni fångar och förmedlar varje dag i min prasslande papperstidning! LÄS ARTIKELN HÄR! !

När intervjun var över frågade reportern "off the record":

- Men du skojar väl bara när du verkligen trodde att Sverige var med i VM?

- Nej, faktiskt inte. Det gick ju på alla tevekanaler hemmave - så det tog jag för givet! 

Sen lade jag till:

- Aha, så det var VM ... 

Då skakade reportern på både huvud, block och penna...

Jag mä...