Jag sitter trött och smått håglös vid min sedvanliga plats här vid bordet i köket och tittar ut genom fönstret. Katten Randis gör likaledes. Hon sitter vid mina många ”elefantöron” och kikar ut mellan bladen.
Förenade i samma syssla, som att håglöst glo ut, sitter vi
här båda två och tittar ut över trädgården. Ser katter gå längs
trädgårdsgången. Ser koltrastar pila fram och tillbaka i gräset och hackar i
grönskan med sina näbbar som är alldeles orange och kontrasterar effektfullt
dess i övrigt svarta fjäderdräkt. Ser torra fjolårslöv lyfta lite lojt i de
måttliga vindar som råder.
Vi ser vita snödroppar som här och var bryter av vårlökens
blad som nu så smått börjat skifta i skirt grönt. Ser på röret med nötter där
ett tiotal rara blåmesar sitter och pickar på godsakerna. Ser på skatparet som
bygger på sitt bo med iver och frenesi. Ser vattnets försiktiga vågrörelser på
Lyckopölen. Ser vårystra småfåglar jaga och leka med varandra i vådliga
krumbukter uppe i luften.
I morse ropade tranorna sina sällsamma skri. Trumpetade
högt! Skriandet var alldeles nära. Genast började jag söka av grannskapet för
att se var de gick. Åkern bak huset där de alltid går i några dagar varje vår,
är plöjd så där visste jag att de inte skulle vara. Så jag tittade ut på
Stuvegäret och försökte förnimma tranorna, men såg bara en katt som strövade
tvärs över gärdet.
Men till slut upptäckte Husfar tranorna uppe vid Hagelsås,
de gick så nära huset att vi förvånades över dess djärvhet, tranornas alltså,
inte husets… Med sytrådssmala ben vandrade de i sakta mak med höga knälyft
fram, efter varandra. Det är stora fåglar. Mäktiga. Och deras skri är
fantastiskt imponerande!
Idag är det vårdagsjämning men dagen är mulen och grå. Jag
känner mig också mulen och grå. Och frusen. Sitter med min softkrage runt hals
och nacke och försöker övertyga mig själv att jag ska vara glad och tacksam
över livet. Och det är jag ju egentligen! Men vissa dagar och stunder är man
lite lägre i humöret än andra. Så är det bara. Men jag är glad över alla mina positiva
stunder, det är jag verkligen och sätter stort värde på välbefinnandet som har
börjat infinna sig då och då.
Idag har vi varit uppe hos Son och Sonhustru och Barnbarnet
Ninni i Thorshill med några små presenter till bebisen som snart ska komma. Ninni
är så generös med kramar, leenden och lysande ögon. Hon förevisade mig den
lilla bebissängen som redan var bäddad och klar. Ninni sprang dit och lade dit
den mjuka skallran som vi hade med.
-
Här hos bebisen ska den ligga Famo, så Ninni så
bestämt.
Välkommen till vår klan lilla bebis! Vi älskar dig redan
till månen och tillbaka!
Ni ser – det finns alltid saker att glädjas över! Hoppas att
du också finner glädjeämnen i din dag och din tillvaro!
Nu önskar vi dig en fortsatt härlig helg!
Mickan & Co
Se där!!! Där kom ett glädjeämne direkt.
SvaraRaderaAtt vi människor har så lätt att
känna oss och må grått,tar ju så på energin.Men vilken tur vi kan svänga till
ljust och välmående känsla!!!(jag har oxå
varit grå ett tag!!)
Ha nu en ljus,solig och skön dag!! /M.
Ha nu en solig
Hej Tant Grå! Här kommer rader från en annan Tant Grå. Ja, det är inte lätt med humöret alla gånger. Idag har jag en grå dag med grå tankar. Men det kan ju slå om idag också till ljusare tankar och känslor. Det får vi hoppas på M! Kramar om dig med!
SvaraRadera