Att inte må bra...

Mår inte bra. Mycket smärta, yrsel och värk i både kropp, rygg, nacke, skallben och huvudvärk. Har usel balans, dels på grund av olyckan men också på grund av den hårt huvudfixerande nackkragen som gör att jag inte kan se åt sidorna eller nedåt där jag ska försöka placera mina fötter. Därför är jag väldigt rädd när jag rör mig, vimsig som jag är redan i grunden men ännu vimsigare nu av yrsel, molande värk, sömnbrist och smärtlindring.

Ledsen och trött. Tidvis förvirrad faktiskt. Vill gärna vila men det är inte så lätt att komma till ro och vila vare sig i smärtan eller i den fixerande hårda kragen.

Men jag måste få berätta att jag blir glad och tacksam över blomstergåvor, brev, vykort, telefonsamtal, meddelanden, sms och andra omsorger som ni sänder mig, önskar mig god bättring och manar mig till såväl kämpaglöd som tålamod. Det får ni gärna fortsätta med ty era hälsningar bringar ljus i mörkret, hopp i uppgivenheten och lindrar till och med smärtan för en stund.

Lev väl, ta hand om dig själv, dem omkring dig och ta hand om själva livet självt! Livet är skört…

Sänder inga omfamningar då det gör alldeles för ont i kroppen, men sänder varma, välvilliga och vänliga tankar samtidigt som jag önskar dig en fortsatt fin Thorsdag.

/Er Mickan