Idag skulle klanens ålderman, allas vår älskade lilla farfar Alvar, fyllt 90 år. Men för några månader sedan somnade han in.
Om en stund ska vi allesammans träffas vid hans grav, lägga ned varsin blomma, minnas, kramas och sedan åker vi gemensamt hem till Farmor för att prata och vara tillsammans.
EN ODALMAN HAR KOMMIT HEM
Minns gärna men sörj
inte
en odalman har
kommit hem
Han är inte ovan
molnen eller i nåt himmelskt palats
utan är där han hör
hemma
strövar nu så fri,
så lätt
likt en sorglös barfotagosse
dansande fram på
Bergaträans strån
letar solkatter i Gubbalyckans
dike
invid Fällevägens
renar in i Bläsens hage
vandrar upp bland Ängens
alar
och gårdens
månghundraåriga ek
som sett odalmännen
komma och gå
Pilar upp till
Lövängens dungar
bort mot
Betesvallens bok och björk
doppar tårna i
Källans kalla vatten
strävar upp på
Kullens bergsplatå
vänder sedan hem
igen
dansar barfota,
sorglös och lycklig
längs Norragärdets
solbeströdda väg
Minns gärna men sörj
inte
en odalman har
kommit hem
Underbart fint. Jag torkar mina tårar, för du berör verkligen.Fortsätt med det.Världen behöver dig och ditt fantastiska sätt att uttrycka kärlek och omtanke.
SvaraRaderaOh, nu blev JAG alldeles tagen och berörd! Tack fina T på Södertörn för dina jättefina rader! Så uppmuntrande och vackert skrivet <3
RaderaKära Mickan du skriver så tröstande och fint om er farfar. Jag läser ofta i din bok om Tröst & Värme.
SvaraRaderaVarmaste kramar från
Sivan
Sivan, bästa smålänning i förskingring! Så berikande och gott det känns att få veta att du tittar i boken om Tröts & Värme ibland! Stor Kram och tack för att du finns <3
RaderaMan blir helt tagen!! Sååå...fint,
SvaraRaderasååå... ljuvligt!!! Kram Monica
Gulle gulle gulle dej Monica! Kramar från Kärr till Skede! Många...
Radera