När vinterhimlen ställs i brand i väster vet här på gården båd folk o fä vart klockan är slagen. Då börjar märrarna nerifrån ängen gnäggande ropa;
- Det är afton nu - vi vill in, vi vill in!
O gårdens matmor rusar till undsättning, schasar i farten in ett gäng fjäderfä som rimfrosten gjort stela i klorna, öppnar sen dyngedöra o ropar neråta ängen:
- Det är afton nu - kom in, kom in!
Å nu börjar det faktiskt glyra lite i väster - bäst att gå ut...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar