Höstglöd & Silvestänk...

Jaha, så är Gården och dess husfolk fägnade i såväl Höstglöd som Silvestänk.

I veckan firas här nämligen Silverbröllop!

Husmor och Husfar har nu gnabbats och kacklat ihop i ett kvarts sekel, ja jisses...

Brudbuketten bestod av luktärter och än idag premieras huset av en bukett dito av rara Farmor som aldrig glömmer detta. Men för 25 år sedan, då hade hon att styra med för att klara luktärterna till bröllopet som skulle stånda i Nävelsjö Kyrka, då var nämligen nattfrosten framme tidigt och hon fick springa och täcka sina stackars luktärtor om kvällarna.

Oj så uppvaktade gamla Husmor och Husfar har blivit! Fin blomsterprakt och vackra arrangemang pryder bänken i köket...

Ingen champagnefrukos men väl en schysst frukost för tvåbenta...

o en lika schysst (antar jag) för fyrbenta... ¨

På förmiddagen letade sig solens strålar ned genom lövverket och solen sken både på goda och onda. En skogsrunda med tasspatrullen stod på tur.

Dammen börjar famnas av höstglöd vars guldglans blir dubbel i vattnets spegel.

Vad är väl en höst utan lysande rönnbär?

Ligularian i stolt högblomning.

Ett senkommet hallon håller ännu i sig.

Kastanjen börjar bli märkt av tidens tand...

Rödklövern lyser ännu vackert kringgärdad av sina karaktäristiska silverbestänkta blad.

Lika underbart det är när björkens skirt gröna och så varmt efterlängtade musöronen kommer, lika vemodigt är det när de gulnar och obönhörligt signar till marken som en erinran att allt har ett slut...

Som en knappnålsdyna där skönt lila mjuka knappnålshuvudet stoppats tätt tätt intill varandra är den här vädden som ger energi bara man vilar ögat på den för en stund.

En istadig prästkrage låter ännu sin prakt lysa genom sensommarlandskapet.

Och så ljungen förstås, ljungen... Den älskade vackra tilltalande generösa ljungen som gör höstens promenader lite roligare...

Ännu finns det lite nektar kvar att hämta och lägga på lager inför vinterns vedermödor...

Solen gick i moln framåt dagen och ljumma septemberskurar avlöste varandra. En vacker båge steg upp och kontrasterade mot den gråmulna himmelen.

Då får man krypa in under parasollet på vars tak regnet smattrar hemtrevligt. Där tänder jag upp en brasa och invid vars lågor mitt röda blir alldeles lagom ljummet och gott så att man får...
... lite ny energi så man kan fortsätta gnabbas med Husfar ännu ett kvartssekel...