Fredagsskål

Nä, nu baske mig tar jag kväll!

Har just hällt upp ett glas vitt och plötsligt blev allt upp och ned...

Men hörni, vilken otroligt vacker underbar ljuvlig fantastisk dag vi haft idag!!! Och jag höll på att inte ens märka det!

När jag var ute på gården tidigt på morgonen var det både disigt, dimmigt, grått och trist. Sedan satte jag mig bakom min mörkläggningsgardin med julmusik och ett tänt stearinljus då jag idag skriver om advent och dan före dopparedagen till Vinterboken.

Inte förrän vid ett-tiden påkallade djuren min uppmärksamhet och jag steg upp från min stol med stela stumma ben och gick sedan ut.

Jisses!!!

Jag fick glosögd och tårögd blinka flera gånger mot den starka sol som så generöst och flödande sken på både goda och onda!

Jag gick till fähuset och släppte ut alla djur som släppas kunde (bar för övrigt ut en mycket död tupp som döden dött under förmiddagen) och sedan satte jag mig på en soldränkt farstubro bland katter och blader och njöt av en varm, varm, varm septemberdag.

Fast bara i en timme, sen var det upp igen till den mörklagda skrivkammaren, fjutta eld på ljuset och trycka igång White Christmas och börja skriva om julbestyren på gården...

Nu är det emellertid kväll och allt känns lite upp och ned.

Åtminstone i vinglaset...

Solpussar och Julkramar! Fniss...