onsdag 9 februari 2011

Samhörighet...

Jag tror att det här är en Entita. En Parus palustris.

Eller Kärrmes som den också heter. Ja, Kärrmes!!!

Det där nammet känner jag desssvärre en viss samhörighet med. Jag tillhör nämligen den där grupp människor som drivs av en harmonisyn. Som inte gillar konflikter. Lite lätt mesig alltså.

Och så bor jag i en liten by som heter Kärr. Alltså: En Kärrmes!

Den här lila vännen, vår Parus palustris, har också vad vi på landet brukar kalla föförstånd! Har vett att förse sig av livets goda. Finner man det inte på det ena stället så ger man sig iväg och prövar nästa. Vad gör man inte för lite gott käk?

Vad får vi då? En trind Kärrmes med gott föförstånd.

Aldrig trodde jag väl att jag skulle känna samhörighet med en pytteliten fjäderboll!

Frågan är bara hur stora vingar jag skulle behöva för att kunna flyga...







Bye, bye Kärrmeslovers, hehe!

4 kommentarer:

  1. Söt är den iaf :O). och vi är nog alla lite mesiga emellanåt.....tror det är bättre än att vara burdusa faktiskt i alla lägen!
    Ha en go dag! Kram!

    SvaraRadera
  2. oh så vacker:) jag gillar inte heller konflikter. Men jag gillar inte rättvisor heller. o jag har en kronisk åkomma att alltid säga om jag upptäcker nån och vips är jag i en konflikt, som jag inte ville vara:)

    så oftast kan jag inte knipa trots att jag kanske borde.
    men det har blitt bätter mä åldern:)

    kärrmes? jag skulle gärna vilja vara, men misstänker mer jag är en höna.
    kramen!

    SvaraRadera
  3. Eller du, Gladmymlan, kanske är du en Knipa - (fast du inte kan knipa):-)))) Kramen tebeken!
    Ja, jag tror nästan du har rätt Ulrica - det bor en liten mes inom oss alla - flygfärdig eller ej. Kanske rent av flygrädd:-)
    Meskram till er alla från - en Skata!

    SvaraRadera
  4. Söt liten rackare! O möe mat har den!
    Marianne i Askeryd

    SvaraRadera