Det fejas, bakas, ystas, lagas, gapas, provas, bärs, konkas, placeras, planeras, planteras, rensas, klipps och så bakas, lagas o ystas o kryddas det igen. I från månne te kväll.
Ja, nog har de att stå i all, vårt gamla Husbonnsfolk ute på gårn. För nu är det ju bara ett par dagar kvar till de ska hålla Bonnagille uppe på lövad loge ovan fähuset under skev täckmantel att fira Husmors redan passerade halvsekelsdag.
På tal om Husmor så lägger hon en extra varsam hand vid sitt Husmorsdricka. Nu har hon silat bort limeblad, citronogräs och skivor av nämna frukter för att istället låta brännvinet ta smak av jordgubb och rabarber.
Husfar, som villigt erbjuder sig att provsmaka med jämna mellanrum, har döpt husmorsdrickat till "Husmors lilla sura" o mumlade något om att det var ju ett i dubbel bemärkelse passande namn.
För husfridens skull lät Husmor emellertid den kommentaren gå förbi.
För visst är det så att humöret frestas lite extra i dessa bråda tider, för de mesta går de o arbetar o plockar var o en på sitt håll men ibland kommer de samman, Husmor o Husfar alltså, som exempelvis över en hastig lunch bestående av en korv grillad över en öppen eld utomhus därför att bänkar och bord är belamrade med allsköns attiraljer, bunkar, plåtar, jästdegar och ingredienser.
Och det var just det där med jäsdeg som fick det att jäsa upp något pyrt hos Husbonnsfolket igår.
Husfar stod i farstun med en bit slang i näven, fogmassa, tumstock, skruvmejsel, en såg, en kvast, ett paket spik, silvertejp, en båtskopa och sju plankor. Typ.
Husmor stod vid bänken och knådade jättedegen Allan. En niodubbelsats fralldeg på vasslen från ostandet. Hon vände sig, mjölig och rosig och med degrester på förklädet, mot Husfar och nickade menande mot den enorma degen framför henne i vilken hon bearbetade med rediga husmorsnävar.
Hon sa;
- Jag inser att jag faktiskt knådat en sån här stor jättedeg innan!
Husfar glodde så gott det gick bak alla sina attiraljer och fick sen det där spefulla flinet i nunan, kikade fram mellan två plankor och sa;
- Men dä har ja gjort!
Husmor blinkade till ett par gånger, klippte med de korta fransar vilka nödtorftigt kringgärdar de grislika och sa lika kärvt som ironiskt.
- Säkert!
- Ja, du bakar ju så himla ofta....
Husfar flin varade nu från plankan ända bort till sågen, for iväg ut mot tumstocken och verkade fastna uppe i fogmassan i det bredaste flin som planeten nånsin sett.
Så lyckades han få styrsel i det breda flinet, väcka liv i de vitt utsträckta läpparna och sa;
- Jag knådar ju en sån deg var afton när du kummer å lägger di o jag kryper in te, lägger armen um di när vi lägger oss i sked...
