Efter 1 280 dagar

Nu har det gått 1 281 dagar,
eller 30744 timmar,
eller 1844640 minuter,
eller 110678400 sekunder, sedan jag arbetade på Jönköping-Posten och Hallpressen redaktion ...

Ännu vederfars jag av rysningar och strängar av smärta när jag erinrar mig arbetsdagarna torsdagen den 9 och fredagen den 10:e januari 2014. Dessa dagar var några av de värsta dagarna i mitt liv då jag kände total förvirring, smärta och sorg efter ett möte med ett gäng överordnade som använde härskarteknikerna fullt ut som vore det ett uppgjort rollspel där manusförfattaren hade extremt dålig smak.

När jag med tårarna rinnande nedför kinderna körde hem på fredagskvällen kände jag hur något gått sönder inuti. Själen kändes krackelerad och självtilliten krossad. Sällan har jag mött sådan oschysst sammansvärjning och blivit så utsatt.

De trevande dygnen som följde befann jag mig i en obarmhärtig centrifug som drevs av våndor och grubbel, ångest och ifrågasättanden.

När de värsta känslostormarna ebbat ut och tårarna torkat tog självbevarelsedriften över. Det fanns inga alternativ. Jag skulle inte krossas - jag skulle överleva.

Med sorg i hjärtat sade jag upp mig från mitt älskade journalistjobb och underbara kollegor. Jag återvände aldrig till redaktionen.

Och nu har det gått 1 281 dagar.

Visst skaver det ännu. Men allt mer sällan faktiskt. Och jag tror ärligt talat att NU är det över. Helt och hållet.

Skavandet. Smärtan. Plötsligt har bryderierna och grubblandet kring "VARFÖR" klingat av!

Vad har inträffat, undrar du kanske?

Jo, för att igår kom det till min kännedom att Jönköpings-Posten lyft en artikel om mig och placerat så fint på två-ettan. Alltså på förstasidan på del två.

Inte nog med det. De hade petat in några små ord i ingressen.

Inför nästa boksläpp har författaren och tidigare JP-journalisten Mickan Thor valt att ge sig ut på nya marker och har skrivit två böcker med bilder på riktiga djur.

Visst -  det är bara några ord i en ingress.

Visst - det är bara en artikel i en tidning.

Men det är mer än så. Mycket mer. Det ligger fler dimensioner i det här.

Åtminstone för mig.

Tack JP för er, som jag uppfattar, utsträckta hand. Kanske är jag mogen att fatta den.

Efter 1 281 dagar.