Strejktider rådde - o råder igen...

Ren och skär lycka!!!

Husmor har kunnat bära in egenvärpta ägg från lagårn - o de va länge sen!

För äggstrejken har denna vinter varit massiv.

Benhård.

Stentuff.

Obeveklig.

Icke ett ägg värptes under några veckor. Men tro inte att hönsen för den skull minskade på födointaget. Nädå. Icke det minsta. De åt och glufsade för i runda tal 800 riksdaler i veckan.

Va??? 800 RIKSDALER - utan att värpa ett endaste ägg!!!!

Trots ÄGGSTREJK!!!

Men vad tusan, vad göra? Det var bara att betala och se glad ut. Fast det gjorde inte Husfar. Såg så särdeles glad ut alltså.

Blängde.

Gruffade.

Muttrade.

Surade. Och svor.

På hönsen.

O på Hönsmor.

Nåja, det där gruffandet hör ju mer till vardagligheterna än tvärtom.

Hur som helst, härförleden började det komma ett och annat ägg ute hos de bevingade madammerna i fähuset.

En vecka blev det så plötligt tre ägg!!!

O sickna ägg sedan!

Räkna bara ut dess värde så förstår du att de fick ätas med stor andäktighet och under stora åthävor!

Priset på äggen var ju för bövelen 399 kronor ägget!

Ja jästra i mig så de kan bli...

Desto större var då glädjen då nära nog fyra kilo idag kunde ihopsamlas. Ja, visserligen framvärpta under en hel vecka - men ändå! Äggstrejken verkar äntligen äntligen äntligen vara över och avblåst.

Men - i gengäld har en ny infektion uppstått bland Husbondsfolket.

När det härmodagen skulle provianteras till husfolkets skåp och skafferi och Husmor ilade ikring bland specieriaffärens myckna hyllplan, plockade i än det ena och än de andra i varukorgen så fick plötslig lille Husfar luft i lungorna och fräste liksom ifrån.

Han tittade bedrövat och vredgat ned över alla varorna i korgen, såg för sitt inre hur siffrorna tickade och hur slutsumman bara blev högre och högre.

Han grimaserade illa och blev svart i synen.

Vände sig mot den rundhylta kringvimsande husmodern och fräste;

- Å du sum har gått o klagat på hönera i vinter!

- Att di äter mye fast di inte värper!

Det blev onaturligt tyst i specieriaffären. Allt stannade liksom av. Folk glodde lite förstulet på det omaka paret som stod över en välfylld kundvagn.

Där husfadern rätade på ryggen så de knakade till, spände ut bröstet så de tre stråna vek sig och så sög gubben in såväl luft som mod innan han vresigt sa;

- För du har la inte värp ett endaste ägg på tjugo år - men du äter sum e hel jäkla elefant!

Fotnot:
En ny och annat slags strejk har inletts på gården...





Katten Spöket är ödmjukt tacksam över äggen - men bekymrad över vad den nya strejken kan komma att leda till...

Den som lever får se...