KLASS 3 VARNING!

Här på Gåden är en KLASS 3 VARNING utfärdad!

På en lång arbetsperiod erbjuds endast en ynka dag av ledighet och möjlighet att vara hemmavid. Efter att vår Husmor de senaste månaderna har ägnat de där stackars få lediga dagarna till att kräla omkring där bak lagårn och slåss med gödsel, ollonborrar, krukor, torv, mull, planteringar, planeringar och annat trädgårdsrelaterat hårt jobb hade hon nu föresatt sig att verkligen ta det lite lugnare den där ledighetsdagen.

Men lagom just till att den började närma sig, den lediga dagen alltså, började det hända saker i kläckningsmaskinen. Det var alltså dags för äggen i kläckningsmaskinen inne på Husmors bakbänk i köket, att göra entré.

Den lediga dagen kom helt och hållet att ägnas åt hönseri varvid Husmors ledighetsplaner helt kom på skam!

Isället fick vår Husmor lägga stor kraft och månen vedermöda vid att lära de små att äta och dricka.

Prägla dem. Plocka fram deras inneboende drivkraft att få i sig mat och dryck.

Det gick sisådär och Husmor insåg att hon nog fick finna en annan lösning. Hon skulle ju inte kunna fortsätta vara deras hönsmamma eftersom hon, med start morgonen därpå, ju skulle vara borta från gården ytterligare en vecka. Då skulle de ju både törsta och hungra ihjäl!

Vår Husmor kom på att hon skulle försöka omplacera de små och finna en surrogatmamma någonstans bland hönsen där ute i fähuset.

Sagt och gjort och därvidlag vidtog en stor procedur som tog mer eller mindre hela dagen i besittning.

De senast nyblivna hönsmödrarna är tre till antalet. Deras kycklingar likaså. De har kollektivit ruvat ett gäng ägg, inte så framgångsrikt dock som du förstår av antalet kläckta - det beror på att de hade fullt upp att slåss sins emellan om vem som skulle ligga på äggen och fokuserade mer på det, än på att ruva...

Hur som helst, för att få de tre att bli surrogatmödrar även åt Husmors i köket sju nykläckta kycklingar av rasen Amrock, så behövde en del fixas innan. De tre gick nämligen lösa bland de andra dvärgcochinhönsen, tupparna och tolv lite äldre kycklingar samt ett hörn där två hönor ligger på ägg i en Biltemakundkorg (gud välsigne Biltema).

Allt detta där inne i dvärgcochinboxen var dock alltför rörigt så ännu ett avgränsat område i denna mycket komplicerade miljö, behövde tillskapas. En kaninbur där både surrogatmammor med befintliga kycklingar - samt de nykläckta - kunde förenas och leva i lycka och harmoni. Kanske. Förhoppningsvis.

Men - för att komma dithän behövde allt där inne i Dvärgcochinboxen rengöras.

Och då, när Husmor var igång, behövde alla andra boxar, värpreden, kycklinglådor och ruvkrukor bli rena och fina. För att inte tala om de mycket mångtaliga vatten och matskålarna som finns, inte bara i varje box, utan till varje litet minisamhälle med ruvande eller redan varande mödrar med barn, inne i varje box.

Ja, det är så rörigt, så rörigt så vi stannar nog härvidlag.

Hur som helst så inser du kanske att alla dessa hönseribryderi tog hela dagen. Pust. "Ingen ro och ingen vila", som det gamla talesättet säger.

Ovanpå allt detta var det Husfars födelsedag!

Flaggan hade Husmor hissat redan tidigt på dagen. Förberet trevlig middag och lämplig dryck därtill.

När det började dra ihop sig mot afton kom Husfar hem och bänkade sig vid köksbordet. Husmor snatt omkring mellan skåp och skafferi och pillade med allt och inget.

Sen sa vår Husmor smått indignerad till Husfar;

- Jaha, då fick en använda sin enda lediga dag te hönera!

Tystnad.

Bladet var redan framme och låg naturligtivs uppslaget på köksbordet.

Tystnad.

- Tycker du inte de är rätt unnerligt, prövade Husmor på nytt.

Tystnad.

Prassel när Husfar bytte siduppslag i Bladet.

- Jag menar, när en för en gångs skull har en ledig dag här hemmave så får en ägna hele den dan åt hönsen, sa Husmor, nu med en skarpare ton. En ton som liksom pockade på svar. Krävde svar.

Tystnad.

Suck.

Harkel.

- Jaha, va ä dä du har gjort då då, sa Husfar trött och påtagligt ointresserad.

Då stillnade Husmor lite där hon for ikring i köket. Vände sig mot Husfar och sa.

- Jag har kört hönesket mest hela dan o så har jag lagt massor av tid på att lära kycklingarna att äta och dricka.

Husfar hade ännu blicken kvar i Bladet. Sa inget.

Sen lyfte han blicken. Mötte Husmors.

Plötsligt klövs Husfars anletsdrag upp i ett vargaflin. Från öra till öra.

Husmor såg det illmariga i hans blick. Anade vartåt det barkade hän.

- Åja, gubbskrälle, ta inte i så du spricker, tänkte Husmor när hon såg hur Husfar blåste upp sig så att de sju sedan länge kroknade stackars grå hårstråna på bröstet stod rätt ut.

Så harklade han sig nytt. Alert liksom.

Sa i, en för honom mycket ovanligt, glad ton;

- Så dä har varit te o lära di små te å äta å dricka, minsannn. Jojo, jojo, jag tackar jag.

- Näen bätter läromästare te dä, nåen mer dockti o väl insatt både i hur en äter o dricker kan di ju inte få!

Härvidlag utfärdades en imagennär klass 3-varning. Köttet som var tänkt till Husfars födelsedagsmiddag åkte in i skafferiet, räkorna kastades ut till katterna, paketen åkte in i pannrummet.

I rasande fart rusade Husmor upp på Sonens garderob och rotade fram en gammal flagga, stampade med sturmbannfûhrersteg ut till flaggstången, halade ned den den gamla hederliga blågula, upp hissades istället den svartvita dödskalleflagga som Sonen en gång införskaffat vid en skolresa.

Sen stegade Husmor iväg ut över ängen.

Som om inte Husfar gjort nog med skada ropade han spefullt efter henne:

- Dä finns ju di där som blir rasande rika på att sälja sån där Guaaano, du vet fågelskit från öarna.

- Du har allri grunnat på att bli handelsresande käring i hönesket???

Klass 3-varningen kvarstår på Gården.

Här är den röriga boxen med dvärgcochin där det är full fart. Här går ett tiotal kycklingar lösa tillsamamns med hela släkten.
Här är den alldeles nytillskapade avdelningen inne i samma box som ovan, den som satte igång hela proceduren. Här är tre ilska små dvärgcochinhönor med sina tre egna framruvade kycklingar tillsammans med sju nya adoptivsyskon av rasen Amrock, de som vår Husmor försökte lära att äta och dricka - innan klass 3 varningen utfärdades...
Här är ännu ett hörn i samma drärgcochinbox. Här ligger två höns på ägg och ruvar i en biltemakorg - gud välsigna biltema. De lite större kycklingaran kan gå ut och in som de vill genom nätet.
Här är två kycklingar av rasen Amrock som Rock-Höna värpt och ruvat fram, de går tillsammans med Douglas och Co inne i deras box.
I ett annat hörn av samma box ligger Freja, som plockat av sig fjädrarna på ryggen, och ruvar tretton ägg i en blomkruka. Avundsjuka Fjolla vill in i samma kruka men får nöja sig med att ligga intill.
Här, inne i boxen hos Waldemar Welzumer, har Åsbo-Asta fått ett eget hörn där hon ruvat fram sju Amrockkycklingar och fem Brahma. Nu är de så stora att de går lösa bland Welzumerhönsen.
Rent och fint blev det även inne hos Brahma-Pytte & Co. Trots att de begåvats med den finaste ruvhörnan, Husmors fina zinkbalja, är det ingen Brahmadam som börjat skrocka.
Inne hos Blommehönsen blev det också rent och fint när Husmors tillbringade sin enda lediga dag ute hos sina enda vänner i livet - hönsen...

Även inne hos "di mönne" blev det rent och snyggt. Fast alla höns och tuppar var ute på Gården och sprang och gjorde rackartyg för Husmor - endast Gåsen Lotta var inne, hoppades säkert få lite närhet och kärlek av allas vår Husmor.

Men icke sa nicke - här gives ingen kärlek och närhet av någon Husmor - på Gården råder ju för bövelen KLASS 3 VARNING!!!