torsdag 30 september 2010

Svampvärldens pluralism


Nu råder svamptider i skog och mark. I ena handen greppade jag favoritkorgen, tog kameran i den andra och gav mig iväg på en runda. Naturligtvis med ett gäng fyrbenta vänner kring fötterna.

Katten Spöket har börjat följa med på rundorna igen. Det är ett hösttecken, får man nog lov att säga. Hon följer nämligen inte med på mina promenader under hela sommaren. Men sedan någon vecka tillbaka slår hon alltså följe med mig och det övriga gänget och hoppar, likt Pettsons byxbeklädde Findus glatt omkring i skogarna. Fast utan byxor. Katten alltså.

Det är ingalunda säkert att man har svamplycka. Alltså svamplycka ur perspektivet god matsvamp. Vilket här i huset betyder kantareller. Någon annan svamp vägrar Husfar att äta – övertygad om att all annan svamp förutom Skogens Gula Guld är giftig. Oätbar. Han tittar således icke åt någon annan svamp då han är ute på sina svampräder vilket han, med sina långskånksben, företar sig med förbluffande effektivitet.

Men då man söker svamp i ett bildsättningsperspektiv så är chansen till svamplycka väsentligt större. Man får rentav garanterad utdelning! Man behöver inte gå många meter förrän man stöter på svamp.

Och snart blir man helt fascinerad av den pluralism och myckenhet som ryms i svamparnas värld!

I svamparnas värld bjuds en generös och variationsfull palett av färg, form, konsistens och doft bland barr och mossor långt in skogen under solsilande tallkronor eller ute bland ängskantens vajande grästuvor.

Här får du dela upplevelsen med mig!

Det finns svampar med kulliga och långt neddragna hattar...

Det finns blöta slemmiga svampar

Platta svampar son tonar i purpur

Vita bulliga svampar

Svarta krulliga svampar

Skivlade svampar

Ståtliga svampar

Månghövdade svampar

Sneda långa smala svampar

Låga bulliga clownnäselika svampar

Vämjeliga svampar

Gröna svampar

Suspekta svampar

Giftiga svampar

Och så finns, tack och lov, Skogens Gula Guld...

En korg kantareller blev dagens skörd

Nu ska här rensas

Färdigrensat! Nästa steg är att hacka, vilket skonar magen, och förvälla

Här ligger den färdighanterade svampen och får ligga här och vila över natten. Fast framåt kvällen brukar det nallas lite till en varm kantarellmacka som delikat vickning

På morgonen därpå är det dags för svampen att förpackas i lagom stora portioner för vidare förpassning till avsevärt kallare utrymmen.



Sådär! Nio små påsar med Skogens Gula Guld att lägga i frysen blev rundans resultat. Underbart!

Plus några bilder som åskådliggör svampvärldens pluralism. Och förresten, kanske kan det hela även få en liten dimension av kapitalism. Hur, undrar du kanske?

Jo, att ha mycket kantareller i frysen ger mig en liten förnimmelse om hur antagligen det känns att vara rik...

3 kommentarer:

  1. Härliga bilder!
    Visst är det förtrollande att vandra i skogen och upptäcka dessa olika svampar!
    Fast 3-4 sorter plockar jag med hem...nu är det trattkantarell!
    Marianne i Askeryd

    SvaraRadera
  2. Den gröna kremlan såg slajmigt läskig ut! Funderar på vad Husmor har för kamera som hon kanske kan rekommendera till en Kolonista som än så länge slänger sig med en mobiltelefon av bautastorlek med vissa fotografiska funktioner...?
    Hoppas allt är bra med dig!!!
    /Kolonistan

    http://kolonistan.wordpress.com

    SvaraRadera
  3. Åh, trattisar som är så gott Marianne! Riktigt god svamplycka önskar jag dig!
    Kolonistan - ska jag spara alla gröna kremlor till dig? Du kan kanske sprida lite mycel av densamma på kolonin:-)

    SvaraRadera