Möter morgonen med stor fröjd.
Utanför sovkammaren visar paradiset upp sig.
Himmelen har iklätt sig en ljuvt blå ton som triggar och sätter
fart på de allra trögaste endorfinerna. Om de nu, mot förmodan, ändå inte
skulle gå igång på himlanyansen så får nog de sköna körsbärsblommorna, som så
generöst beströr trädens grenverk, lyckohormonerna att rusa.
Lägg därtill den omisskännliga och bedårande doften av nyslaget
gräs och en överdådig serenad från hundratals fåglar spridda runt om i lövträden
vilka alla står i knopp i skiraste grönt. Lyckopölen ligger andäktigt stilla, blank
som en spegel. Lurar på sina egna hemligheter i mörkret som råder under den reflekterande
glasskivans, för ögat ogenomträngliga, yta.
Ömsom påskliljor och ömsom pingstliljor med gula plirande ögon
kringgärdar dammen, speglar sig oblygt i Lyckopölens glänsande yta precis som
begärligt som det anstår en narciss. Mångdubblade blomster vänder sig solkyssta
och leende mot mig och verkar möta morgonen med samma fröjd som jag.
Utanför sovkammaren visar paradiset upp sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar