lördag 20 februari 2010
FYRA NYANSER AV FRIHET...
Vår, mycket välbehövliga, renovering av nedervåningens toalett sammanföll med den snörikaste vintern i mannaminne. Vad har det för betydelse, undrar kanske den snabbtänkte. Men det är ganska enkelt. Endast en toalett, men många användare, är en svårlöst ekvation. Någon måste därför nyttja naturen för att göra sig av med kaffet sedan det blivit förädlat. Denne Någon råkar oftast vara jag.
Det har följaktligen blivit några rundor till skogsbrynet denna vinter. Det går väl an när snöstigarna är någorlunda öppna, men ack, denna vinter har ju varit av ett annat slag. Stigen upp över åkern fylls ideligen på, och drivs ideligen igen, av vinterns ymniga och ofta förekommande snöfall.
Och visst är det så att just innan sänggåendet drar sig alla familjemedlemmar mer eller mindre samtidigt mot husets enda fungerande badrum. Det är tandborstning och andra bestyr som ska genomföras för att bringa ordning och skapa ro inför natten.
I djurvärlden, i vars värld och tillvaro jag har mitt sociala umgänge, är det ofta Modern som är den storsinta, offervilliga och gentila. Av detta har jag tagit intryck. Därför får familjemedlemmarna nyttja husets faciliteter medan jag själv stoppar fötterna i ett par mycket stora träskor, vilka därmed rymmer raggsockebeklädda fötter, och resolut pulsar upp till skogsbrynet.
Uppfylld av känslan att vara en riktig Moder – storsint, offervillig och gentil.
Både jag och hundarna uppskattar egentligen denna vana. Ser det till och med som en förmån - landsbygdsbor förunnat. Som en man uttryckte sig en gång, då jag gjorde ett reportage om landsbygdslivets sol- och skuggsidor;
- Att börja dagen med att gå ut och morgonpinka under bar himmel - det är frihet det!
Men jag får dessvärre krypa till korset. Tillstå. Erkänna. Det är då inte ”frihet” jag upplever sent om kvällen när jag ånyo finner toadörren låst och måste ge mig ut i mörkret och lufsa ut i den djupa snön…
Snarare tvärtom.
Därför är glädjen och lättnaden ENORM över det faktum att NU är toaletten klar! Toa inom hus är underbart! Vattenklosett en lyx! Varmt vatten likaså! Och ljus genom en knapptryckning är närmast ett mirakel!
Så jag måste faktiskt, om än lite motvilligt, uttrycka en konträr definition av frihet:
- Att börja dagen med att besöka en varm ombonad inomhustoa – det är frihet det!
Men nu... Med något som liknar njugg och girighet, vakar jag över MIN nya lilla sjöbodstoa. Nåde den som tar den i besittning och låser dörren! Grrrrr. Då kommer minsann ur(sinnnes)modern i mig fram…
Jag är nog inte så storsint, offervillig och gentil. När allt kommer omkring…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Haha, härlig blogg du har med roligt språk och jättefina fotografier! Lägger till din blogg till min samling! :-)
SvaraRaderaÅh, varmt välkommen Marianne J! Och ödmjukt tack för glada tillrop och vänliga omdömen:-)Dina ord gör mig varm i hjärtat och mild i sinnet - ett tillstånd jag gillar...
SvaraRaderaSå TACK igen Marianne J för att du genererat detta...