fredag 10 maj 2013

Bonnagille = sura svalor

När Husmor stod på dyngstacken o öste sket med grepen i högsta hugg avbröts hon av ett underbart efterlängtat tjatter och kutter. Det var gårdens två par ladusvalor som hade anlänt!!! De som sedan urminnes tider, eller åtminstone så länge vår Husmor kan minnas, bott i varsitt bo ovan takbjälkarna uppe på logen i lagårn.

Käckt och glatt pratade de i munnen på varandra och hade mycket att berätta om sina många äventyr nere i varma världen där de varit sedan förra sensommaren.

Husmor berättade å sin sida vad som hänt på gården. Nåja, det gick ju ganska fort.

Men sen kom hon på att det var bäst att berätta vad som stunda skall. Nämligen ett rejält bonnagille uppe på logen som ju snart stundar med anledning av hennes, ja Husmors alltså, halvsekelsdag.

Varsamt framförde Husmor informationen om att det snart blir gille på logen med många tanter och farbröder som sannolikt skulle tjoa och dansa så deras små fågelbon skulle skaka ovan takbjälkarna.

Det föll inte i god jord.

De tystnade.

Blängde surt.

O flög...


Kvar stod stackars Husmor på dyngan.

Å så vitt jag vitt står hon där ännu...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar